En fjärdedel av alla kvinnor har det senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Därför satsar alliansregeringen nu 45 miljoner kronor på ett konkret utvecklingsarbete med att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Det ska gå att ta sig mellan busshållplatser och arbetsplatser, utan att känna sig rädd.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har tidigare presenterat regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Planen innehåller 56 åtgärder som väntas kosta 800 miljoner kronor under mandatperioden. Utgångspunkten är den våldsutsatta kvinnans behov av skydd och stöd.
Satsningen på trygghet i tätortsmiljöer är en del av handlingsplanen. Den fysiska utformningen av miljön i många stads- och tätorter behöver förbättras. Det finns parker, gångtunnlar och andra platser som skulle kunna vara smartare utformade och bättre upplysta. Det begränsar människors och i synnerhet flickors och kvinnors möjligheter till ett gott liv.
I Halmstad har vi länge byggt skumma tunnlar under vägarna dit människorna hänvisas. Ovan jord uppe i den friska luften och på de upplysta vägarna kör bilarna. Man kan vända den ordningen och låta bilarna köra i dåligt upplysta tunnlar så att människorna, i synnerhet flickor och kvinnor, kan gå ovan jord.
Att öka tryggheten i staden är en sammansatt uppgift. Det finns många som behöver lära sig ta ansvar för sitt drickande, föräldrar måste ta ett större ansvar för barn som är ute sent på kvällarna. Vi ska öka antalet poliser, och se till att de finns på rätt platser, på rätt tider.
Ett arbete för att förbättra tryggheten i städer och tätorter kommer beröra många delar av den fysiska utformningen av miljön. Det förutsätter att kommunen, fastighetsägare och fastighetsförvaltare drar åt samma håll. Därför ger regeringen nu Boverket i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utvecklingsarbete med att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv.
Jämställdhetspolitiken har ofta präglats av symbolpolitik eller insatser med stora ambitioner men liten finansiering.
Alliansregeringen valde i stället direkt vid maktskiftet 2006 att välja ut några frågor där vi tror att staten verkligen kan och bör göra något. Mäns våld mot kvinnor har fått högsta prioritet.
BIRGITTA OHLSSON (fp) FATIMA SVANÅ (fp) SUZANNE ÅKERLUND (fp)
tisdag, december 30, 2008
fredag, oktober 31, 2008
torsdag, oktober 30, 2008
Kräv rättning i ledet!
Slottsmöllebron är en ständigt återkommande fråga som behandlas med en fräck nonchalans. Idag cyklar barnen som går på Wallbergsskolan och Örjanskolan oskyddade på en trång och hårt trafikerad bro på sin väg till skolan. Den enda ansats att skydda dem som Tekniska kontoret gjort är att skapa några väggupp! Som om det skulle skydda ett cyklande barn bredvid två mötande bilar på extremt smal yta? Man hänvisar till att föräldrars oro är naturlig men obefogad!
Dels hävdar tekniska kontorets tjänstemän att man alltid varit emot Wallbergsskolans placering. Att kommunens politiker för många år sedan godkänt placeringen och att det därmed ligger i tekniska kontorets uppdrag att säkerställa skolvägen och inte ha synpunkter på politikernas beslut verkar inte ha tydliggjorts.
Man hävdar att man inte kan leda om trafiken för då belastar man vägavsnitt och korsningar med hög olycksstatistik. Man säger att det inte finns pengar till att bygga en bro i dagsläget utan att reflektera över att det borde ha planerats för en sådan för länge sedan eller att Vägverket i december erbjudit sig att betala hälften på densamma.
När föräldrar och jag vid ett flertal tillfällen föreslagit att situationen kan göras säkrare med växelvis trafikljus avfärdas detta med att sträckan är för lång samt att det inte är säkert att det fungerar. Vad jag vet har ingen undersökning eller försök om det fungerar gjorts.
Man återkommer ofta till att Wallbergsskolan inte borde ha placerats där den ligger, utan att böja sig för ett politiskt beslut som gjordes redan på socialdemokraternas tid. När jag påpekar att majoriteten av de oskyddade barnen går på Örjanskolan anser man att dessa barn får välja en annan skolväg.
Som jag ser det skulle många barn då välja de korsningar som man talar om har hög olycksstatistik!
Oviljan är uppenbar! Ett sådant litet problem måste kunna lösas speciellt om man försöker. Barn från Frennarp och Furet måste skyddas. Jag uppmanar ansvariga politiker att kräva rättning i ledet och ålägga tjänstemännen att genast komma med en lösning där barnen skyddas på skolvägen.
Halmstads kommun ska ha ett barnperspektiv på alla beslut man fattar! Vad gäller skolvägen för barn på Wallbergsskolan och Örjanskolan har man inget barnperspektiv, trots skyldigheten att ha det.
Det handlar inte om att bygga en bro nu akut utan att med små medel agera så att säkerheten garanteras. Vilken politiker är villig att ta ansvaret för att man inte ålägger sina tjänstemän att lösa barnens skolväg? Vem ställer sig upp och säger att vi tar inte hänsyn till barnperspektiv eller beslut fattat av kommunfullmäktige? Den personen säger också indirekt att vi skiter i barn från Frennarp och Furet!
Vilken politiker är villig att säga att biltrafiken är viktigare än cyklande barn? Föräldrarna undrar och de har mitt fulla stöd!
TOMAS GREEN (FP)
Halmstad
Dels hävdar tekniska kontorets tjänstemän att man alltid varit emot Wallbergsskolans placering. Att kommunens politiker för många år sedan godkänt placeringen och att det därmed ligger i tekniska kontorets uppdrag att säkerställa skolvägen och inte ha synpunkter på politikernas beslut verkar inte ha tydliggjorts.
Man hävdar att man inte kan leda om trafiken för då belastar man vägavsnitt och korsningar med hög olycksstatistik. Man säger att det inte finns pengar till att bygga en bro i dagsläget utan att reflektera över att det borde ha planerats för en sådan för länge sedan eller att Vägverket i december erbjudit sig att betala hälften på densamma.
När föräldrar och jag vid ett flertal tillfällen föreslagit att situationen kan göras säkrare med växelvis trafikljus avfärdas detta med att sträckan är för lång samt att det inte är säkert att det fungerar. Vad jag vet har ingen undersökning eller försök om det fungerar gjorts.
Man återkommer ofta till att Wallbergsskolan inte borde ha placerats där den ligger, utan att böja sig för ett politiskt beslut som gjordes redan på socialdemokraternas tid. När jag påpekar att majoriteten av de oskyddade barnen går på Örjanskolan anser man att dessa barn får välja en annan skolväg.
Som jag ser det skulle många barn då välja de korsningar som man talar om har hög olycksstatistik!
Oviljan är uppenbar! Ett sådant litet problem måste kunna lösas speciellt om man försöker. Barn från Frennarp och Furet måste skyddas. Jag uppmanar ansvariga politiker att kräva rättning i ledet och ålägga tjänstemännen att genast komma med en lösning där barnen skyddas på skolvägen.
Halmstads kommun ska ha ett barnperspektiv på alla beslut man fattar! Vad gäller skolvägen för barn på Wallbergsskolan och Örjanskolan har man inget barnperspektiv, trots skyldigheten att ha det.
Det handlar inte om att bygga en bro nu akut utan att med små medel agera så att säkerheten garanteras. Vilken politiker är villig att ta ansvaret för att man inte ålägger sina tjänstemän att lösa barnens skolväg? Vem ställer sig upp och säger att vi tar inte hänsyn till barnperspektiv eller beslut fattat av kommunfullmäktige? Den personen säger också indirekt att vi skiter i barn från Frennarp och Furet!
Vilken politiker är villig att säga att biltrafiken är viktigare än cyklande barn? Föräldrarna undrar och de har mitt fulla stöd!
TOMAS GREEN (FP)
Halmstad
onsdag, oktober 08, 2008
Det viktigaste är skolans innehåll
Kommunfullmäktige behandlade 25/9 en ansökan från Internationella Engelska skolan som vill etablera en grundskola i Halmstad. Beslut om själva tillståndet fattar Skolverket och vi tillstyrkte ansökan. Folkpartiet skissade vid det senaste sammanträdet på en idé om hur vi på bästa sätt ska kunna lösa ett av lokalproblemen i skolans värld. Problemen är att det är för mycket yta på grund av få elever i stora skolor och det sker på bekostnad av innehållet. En idé är att när en ny friskola för grundskolan vill etablera sig i kommunen anvisa dem nyrenoverade lokaler belägna vi Galgbergets fot, granne med den kommunala Kulturskolan.
Beslut är fattat i kommunfullmäktige att lokalerna skall renoveras och att där skall vara skola samt nya lokaler för Kulturskolan, som idag är utspridd på flera lokaler. Det är inte beslutat att just kommunen skall vara huvudman för skolan. Man kan inte göra skillnad på elever och elever som bor i Halmstads kommun som sossarna gör! En friskola får aldrig mer kommunala bidrag än vad den kommunala skolan kostar.
I barn-och ungdomsnämnden brottas vi med att få ekonomin att räcka till själva undervisningen eftersom vi har för stora lokaler. Under tidigare mandatperioder skulle man ha kunnat förutse detta eftersom det har varit väl känt länge att barnkullarna minskar en rad år. Att stå med för stora outnyttjade lokaler gör att det blir mindre pengar till det viktigaste - själva undervisningen. Under den omfattande renoveringsperioden som är bestämt i fullmäktige, och skall verkställas, är det inga problem att evakuera de ca 200 eleverna som går på Örjan idag. Det finns utrymme i övriga skolor.
Det här läsåret började en sexåring på Örjan eftersom alla andra söker sig till andra skolor. I Halmstads kommun har du rätt att välja vilken skola du vill även i grundskolan. Görs inget aktivt val blir man oftast anvisad den som ligger närmast bostaden men ibland en som ligger längre bort.
Det går få elever på Örjan idag och det gör att man i dagsläget med så slitna lokaler ändå har de i särklass dyraste lokalkostnaderna per elev.
När byggnaderna är renoverade så poppar det inte upp 400 elever från ingenstans som kan fylla och använda lokalerna. Därför är det en bra lösning att anvisa en ny friskola dit för då tar vi politiker ansvar för helheten och stoppar inte huvudet i sanden och gnäller på överkapacitet i den kommunala skolan. Det är oftast elever spridda från hela kommunen som väljer en friskola och inte endast de som bor närmast.
Låt inte själva byggnaderna och gammal prestige få vara viktigare än eleverna! Folkpartiet vill att alla barn skall ha rätt till bra undervisning i skolan oavsett vem som driver skolan och oavsett historien i lokalerna. Låt oss sluta att ständigt och jämt diskutera lokalerna och börja fokusera på innehållet!
SUZANNE ÅKERLUND (FP)
Kommunpolitiker i Halmstad
Beslut är fattat i kommunfullmäktige att lokalerna skall renoveras och att där skall vara skola samt nya lokaler för Kulturskolan, som idag är utspridd på flera lokaler. Det är inte beslutat att just kommunen skall vara huvudman för skolan. Man kan inte göra skillnad på elever och elever som bor i Halmstads kommun som sossarna gör! En friskola får aldrig mer kommunala bidrag än vad den kommunala skolan kostar.
I barn-och ungdomsnämnden brottas vi med att få ekonomin att räcka till själva undervisningen eftersom vi har för stora lokaler. Under tidigare mandatperioder skulle man ha kunnat förutse detta eftersom det har varit väl känt länge att barnkullarna minskar en rad år. Att stå med för stora outnyttjade lokaler gör att det blir mindre pengar till det viktigaste - själva undervisningen. Under den omfattande renoveringsperioden som är bestämt i fullmäktige, och skall verkställas, är det inga problem att evakuera de ca 200 eleverna som går på Örjan idag. Det finns utrymme i övriga skolor.
Det här läsåret började en sexåring på Örjan eftersom alla andra söker sig till andra skolor. I Halmstads kommun har du rätt att välja vilken skola du vill även i grundskolan. Görs inget aktivt val blir man oftast anvisad den som ligger närmast bostaden men ibland en som ligger längre bort.
Det går få elever på Örjan idag och det gör att man i dagsläget med så slitna lokaler ändå har de i särklass dyraste lokalkostnaderna per elev.
När byggnaderna är renoverade så poppar det inte upp 400 elever från ingenstans som kan fylla och använda lokalerna. Därför är det en bra lösning att anvisa en ny friskola dit för då tar vi politiker ansvar för helheten och stoppar inte huvudet i sanden och gnäller på överkapacitet i den kommunala skolan. Det är oftast elever spridda från hela kommunen som väljer en friskola och inte endast de som bor närmast.
Låt inte själva byggnaderna och gammal prestige få vara viktigare än eleverna! Folkpartiet vill att alla barn skall ha rätt till bra undervisning i skolan oavsett vem som driver skolan och oavsett historien i lokalerna. Låt oss sluta att ständigt och jämt diskutera lokalerna och börja fokusera på innehållet!
SUZANNE ÅKERLUND (FP)
Kommunpolitiker i Halmstad
fredag, oktober 03, 2008
Medlemsmöte
Internationella Barndagen måndagen den 6 oktober
Medlemsmöte
Program
Samling på biblioteket kl 1800
Utställning med genomgång av Gay Ljungberg Rädda Barnen
1800 -1930 plats Arbetslivsnämnden
Workshop med Rädda Barnen Gay Ljungberg
1930 Suzanne Å: BUN frågor gärna med koppling till Internationella Barndagen
2000 Fatima S: Vad gör man på Plönninge Gymnasiet?
2030-2100 Övriga aktuella frågor
Mötet organiseras av Christina F
Medlemsmöte
Program
Samling på biblioteket kl 1800
Utställning med genomgång av Gay Ljungberg Rädda Barnen
1800 -1930 plats Arbetslivsnämnden
Workshop med Rädda Barnen Gay Ljungberg
1930 Suzanne Å: BUN frågor gärna med koppling till Internationella Barndagen
2000 Fatima S: Vad gör man på Plönninge Gymnasiet?
2030-2100 Övriga aktuella frågor
Mötet organiseras av Christina F
torsdag, september 25, 2008
Sverige sämst i klassen
Svar till Aida Hadzialic och Fredrik Luhanka, HP 8 september.
Socialdemokraterna Hadzialic och Luhanka påstår att utbildningsminister Björklund (fp) ljuger om skolan och att den svenska skolan hamnar i topp vad gäller låg skadegörelse. Vidare skriver de att de tänker använda sanningen som utgångspunkt.
För alla läsare som vill veta sanningen rekommenderar jag att läsa skolverkets pressmeddelande 13/12 2004. Där står att Sverige hör till de länder där skadegörelse är förhållandevis vanligt förekommande enligt skolledarna. Av samma pressmeddelande framgår att Sverige är sämst i klassen av 20 jämförda länder när det gäller sen ankomst, skolk och svordomar. På en punkt håller jag med er. Ni skriver att det är inte rätt att smutskasta för att vinna politiska poäng. Börja leva som ni lär.
TOMMY LUNDKVIST (FP)
Socialdemokraterna Hadzialic och Luhanka påstår att utbildningsminister Björklund (fp) ljuger om skolan och att den svenska skolan hamnar i topp vad gäller låg skadegörelse. Vidare skriver de att de tänker använda sanningen som utgångspunkt.
För alla läsare som vill veta sanningen rekommenderar jag att läsa skolverkets pressmeddelande 13/12 2004. Där står att Sverige hör till de länder där skadegörelse är förhållandevis vanligt förekommande enligt skolledarna. Av samma pressmeddelande framgår att Sverige är sämst i klassen av 20 jämförda länder när det gäller sen ankomst, skolk och svordomar. På en punkt håller jag med er. Ni skriver att det är inte rätt att smutskasta för att vinna politiska poäng. Börja leva som ni lär.
TOMMY LUNDKVIST (FP)
onsdag, september 17, 2008
Massvis av belägg för påståendena
Kommentar till Rebecka Kvints artikel, HP 5 september.
HP:s reporter påstår i en artikel att ”avslöjandet om utbildningsminister Björklunds obefintliga belägg för sina påståenden om den svenska skolan har fått fart på skoldebatten”. Kvint har dock fel i sakfrågan. Björklund har massvis av belägg för sina påståenden. Det är bara att läsa skolverkets hemsida. I en enkät till rektorer (Timss 2003) placerade sig Sverige allra sämst av tjugo länder när det gäller skolk, sen ankomst och störningar i klassrummet. I skolverkets undersökning 2003 ansåg 49 procent av lärarna och 66 procent av eleverna att de upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. I skolverkets undersökning 2004 ansåg mer än varannan 10–12 åring att de saknar arbetsro i skolan. I en annan undersökning (Timss 2003) hade Sverige den största nedgången i matematik och naturvetenskap mellan 1995 och 2003 av alla jämförbara länder. Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995.
Att Björklund ensidigt skulle tro att betyg och struktur är det enda som krävs för en bra skola är verkligen trångsynt! Björklund och folkpartiet hävdar att läraren är den främsta resursen i klassrummet/undervisningen och att vi därför måste uppvärdera lärarens roll, utbildning och status. Björklund har också många gånger understrukit att det är mycket som fungerar bra i skolan och att vi har en engagerad och hängiven lärarkår. Vi i folkpartiet anser att skolan är så viktig för vårt samhälle att vi är beredda att göra det som krävs för att eleverna ska få en bra utbildning, bli engagerade medborgare samt utveckla en god självtillit. Betyg och nationella prov behövs som verktyg och är endast en del i den stora helheten.
FATIMA SVANÅ (FP),
ordförande i Region Hallands skolutskott
Suzanne Åkerlund (fp),
ledamot i barn- och ungdomsnämnden Halmstad
Tommy Lundkvist,
ledamot i styrelsen fp Halmstad
HP:s reporter påstår i en artikel att ”avslöjandet om utbildningsminister Björklunds obefintliga belägg för sina påståenden om den svenska skolan har fått fart på skoldebatten”. Kvint har dock fel i sakfrågan. Björklund har massvis av belägg för sina påståenden. Det är bara att läsa skolverkets hemsida. I en enkät till rektorer (Timss 2003) placerade sig Sverige allra sämst av tjugo länder när det gäller skolk, sen ankomst och störningar i klassrummet. I skolverkets undersökning 2003 ansåg 49 procent av lärarna och 66 procent av eleverna att de upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. I skolverkets undersökning 2004 ansåg mer än varannan 10–12 åring att de saknar arbetsro i skolan. I en annan undersökning (Timss 2003) hade Sverige den största nedgången i matematik och naturvetenskap mellan 1995 och 2003 av alla jämförbara länder. Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995.
Att Björklund ensidigt skulle tro att betyg och struktur är det enda som krävs för en bra skola är verkligen trångsynt! Björklund och folkpartiet hävdar att läraren är den främsta resursen i klassrummet/undervisningen och att vi därför måste uppvärdera lärarens roll, utbildning och status. Björklund har också många gånger understrukit att det är mycket som fungerar bra i skolan och att vi har en engagerad och hängiven lärarkår. Vi i folkpartiet anser att skolan är så viktig för vårt samhälle att vi är beredda att göra det som krävs för att eleverna ska få en bra utbildning, bli engagerade medborgare samt utveckla en god självtillit. Betyg och nationella prov behövs som verktyg och är endast en del i den stora helheten.
FATIMA SVANÅ (FP),
ordförande i Region Hallands skolutskott
Suzanne Åkerlund (fp),
ledamot i barn- och ungdomsnämnden Halmstad
Tommy Lundkvist,
ledamot i styrelsen fp Halmstad
Ett lyft för länets företag
Steg för steg förbättras villkoren för Sveriges alla företagare. Det blir billigare att anställa arbetskraft. Företagskatterna blir konkurrenskraftiga. Fler får chansen att driva företag i sjukvården och omvårdnadssektorerna. Vi gör det enklare och mindre byråkratiskt att driva företag.
Alliansregeringens budgetförslag innebär att det nu satsas 16 miljarder kronor på företagande, regelförenklingar och konkurrens. Inför valet lovade alliansen att sänka arbetsgivaravgifterna.
De sänks nu med en procentenhet. Särskilt stor blir sänkningen för anställda ungdomar upp till 25 år.
Inför valet lovade alliansen att stärka företagens konkurrenskraft.
Nu sänks bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent.
Vi lovade att minska regelbördan för företagare. Nu genomförs ett antal förenklingar för företagarna.
Vi reformerar 3:12 reglerna så att fler företagare kan ta ut en rimlig lön för sitt hårda slit.
Vi lovade att bryta upp de offentliga monopolen. Nu öppnar vi för mångfald, konkurrens och valfrihet i den offentliga sektorn.
Tack vare alliansen förbättras nu villkoren för c:a 9 000 aktiebolag och många fler enskilda firmor i vårt län.
Goda villkor för näringslivet tryggar jobben och utvecklar välfärden i länet.
BERTIL NILSSON (FP),
kommunråd i Halmstad
Alliansregeringens budgetförslag innebär att det nu satsas 16 miljarder kronor på företagande, regelförenklingar och konkurrens. Inför valet lovade alliansen att sänka arbetsgivaravgifterna.
De sänks nu med en procentenhet. Särskilt stor blir sänkningen för anställda ungdomar upp till 25 år.
Inför valet lovade alliansen att stärka företagens konkurrenskraft.
Nu sänks bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent.
Vi lovade att minska regelbördan för företagare. Nu genomförs ett antal förenklingar för företagarna.
Vi reformerar 3:12 reglerna så att fler företagare kan ta ut en rimlig lön för sitt hårda slit.
Vi lovade att bryta upp de offentliga monopolen. Nu öppnar vi för mångfald, konkurrens och valfrihet i den offentliga sektorn.
Tack vare alliansen förbättras nu villkoren för c:a 9 000 aktiebolag och många fler enskilda firmor i vårt län.
Goda villkor för näringslivet tryggar jobben och utvecklar välfärden i länet.
BERTIL NILSSON (FP),
kommunråd i Halmstad
torsdag, september 11, 2008
Bertil Nilsson (fp): ”De skitar ner politiken”
Åsikterna om och effekterna av Vårstads avhopp varierar bland de stora och etablerade partierna.
Artikel i HP
Artikel i HP
onsdag, september 10, 2008
Vårstad lämnar Sverigedemokraterna
Arkivbild: ROGER LARSSON
HALMSTAD
Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Vårstad meddelade under tisdagkvällen att han lämnar Sverigedemokraterna. Men han behåller sina politiska förtroendeuppdrag.
Läs artikel i HP
Halmstad är en attraktiv stad
Efter att i två år haft förmånen att tillhöra kommunfullmäktige i Halmstad känns det viktigt att konstatera att Halmstad är en attraktiv stad att bo i, bland annat mot bakgrund av min tid i Göteborgs dåvarande stadsfullmäktige för nästan 40 år sedan.
Skolan fungerar i allt väsentligt väl. Stämningen är god och de flesta eleverna verkar nöjda. Skolan kan visserligen förefalla litet stökigare och mindre disciplinerad idag men samtidigt är eleverna frimodigare. Kanske bör vi ta till oss möjligheten att återinföra betyg/omdömen i ordning/uppförande.
Förskolan är utbyggd och fungerar väl för de flesta barn även om personaltätheten skulle behöva öka. Jag minns, att för 40 år sedan ansågs min motion i Göteborg om byggande av nya barndaghem som något nästan revolutionärt.
Hemtjänsten fungerar också bra och brukarna – de äldre – verkar glada över den flexibla service som hemtjänsten tillhandahåller.
Halmstad har också ett rikt utbud av kultur- och fritidsverksamheter, främst sommartid. Tillgängligheten kan dock på en del håll göras bättre och fler aktiviteter behövs vintertid. .
Halmstad är alltså en bra stad att leva i – för de flesta.
Dock inte för dem, som hamnat utanför samhällets skyddsnät och lever under svåra och utsatta förhållanden. Det handlar till exempel om vissa ensamstående, hemlösa och missbrukare. Och även om de flesta pensionärer har det mycket bättre idag än för 30 år sedan, finns en liten grupp äldre utan ATP som lever under knappa omständigheter.
En LO-rapport i våras bekräftade också detta: skillnaderna i samhället har i vissa avseenden ökat. Det gäller även i Halmstad, om än i mindre grad än i storstäderna.
Skillnaderna i levnadsvillkor följer andra mönster nu än på 1960- och 70-talen. Förr handlade det om skillnader i inkomst, bostadsförhållanden, tillgång till dagis. Idag handlar det om arbete kontra utanförskap.
Två år med alliansregeringen har betytt, att fler fått arbete och kommit ifrån utanförskapet, men inte alla. För personer med långvarigt utanförskap ofta kombinerat med missbruk av något slag är inte tillgången till arbete någon lösning. Just dessa personer är också särskilt svåra att nå inom ramen för den kommunala omsorgen. Här behövs nya vägar för att alla skall omfattas av trygghet och god omvårdnad.
Samtidigt som vi kan vara stolta över situationen i vår stad, måste vi vara medvetna om luckorna i välfärden och söka efter metoder att täcka igen luckorna och bryta utanförskapet.
För en socialliberal kan det aldrig vara nog att de flesta lever väl - alla skall få chansen och ha rätt att leva med rimlig levnadsstandard.
BJÖRN MOLIN (FP)
Kommunfullmäktigeledamot i Halmstad och före detta landshövding i Halland.
Skolan fungerar i allt väsentligt väl. Stämningen är god och de flesta eleverna verkar nöjda. Skolan kan visserligen förefalla litet stökigare och mindre disciplinerad idag men samtidigt är eleverna frimodigare. Kanske bör vi ta till oss möjligheten att återinföra betyg/omdömen i ordning/uppförande.
Förskolan är utbyggd och fungerar väl för de flesta barn även om personaltätheten skulle behöva öka. Jag minns, att för 40 år sedan ansågs min motion i Göteborg om byggande av nya barndaghem som något nästan revolutionärt.
Hemtjänsten fungerar också bra och brukarna – de äldre – verkar glada över den flexibla service som hemtjänsten tillhandahåller.
Halmstad har också ett rikt utbud av kultur- och fritidsverksamheter, främst sommartid. Tillgängligheten kan dock på en del håll göras bättre och fler aktiviteter behövs vintertid. .
Halmstad är alltså en bra stad att leva i – för de flesta.
Dock inte för dem, som hamnat utanför samhällets skyddsnät och lever under svåra och utsatta förhållanden. Det handlar till exempel om vissa ensamstående, hemlösa och missbrukare. Och även om de flesta pensionärer har det mycket bättre idag än för 30 år sedan, finns en liten grupp äldre utan ATP som lever under knappa omständigheter.
En LO-rapport i våras bekräftade också detta: skillnaderna i samhället har i vissa avseenden ökat. Det gäller även i Halmstad, om än i mindre grad än i storstäderna.
Skillnaderna i levnadsvillkor följer andra mönster nu än på 1960- och 70-talen. Förr handlade det om skillnader i inkomst, bostadsförhållanden, tillgång till dagis. Idag handlar det om arbete kontra utanförskap.
Två år med alliansregeringen har betytt, att fler fått arbete och kommit ifrån utanförskapet, men inte alla. För personer med långvarigt utanförskap ofta kombinerat med missbruk av något slag är inte tillgången till arbete någon lösning. Just dessa personer är också särskilt svåra att nå inom ramen för den kommunala omsorgen. Här behövs nya vägar för att alla skall omfattas av trygghet och god omvårdnad.
Samtidigt som vi kan vara stolta över situationen i vår stad, måste vi vara medvetna om luckorna i välfärden och söka efter metoder att täcka igen luckorna och bryta utanförskapet.
För en socialliberal kan det aldrig vara nog att de flesta lever väl - alla skall få chansen och ha rätt att leva med rimlig levnadsstandard.
BJÖRN MOLIN (FP)
Kommunfullmäktigeledamot i Halmstad och före detta landshövding i Halland.
måndag, september 01, 2008
Bertil Nilsson (fp) lämnar den politiska hetluften
Bild: EMMA GUSTAFSSON
Folkpartiledaren i Halmstad, Bertil Nilsson, lämnar den politiska hetluften. Redan i dag aviserar Nilsson att han om två år inte ställer upp för en ny period som kommunråd.
Läs artikel i HP
Partipiskan viner!
Sverigedemokrater riskerar slängas ut.
Styrelse kräver att Vårstad och Malmström slutar strida internt
Skärper inte Sverigedemokraternas två ledamöter i Halmstad till sig riskerar de att slängas ur partiet. I går eftermiddag diskuterades distriktsstyrelsen syd de interna strider och motsättningar som under en längre tid rasat mellan Andreas Vårstad och Gunnar Malmström.
Läs artikel i HP
Styrelse kräver att Vårstad och Malmström slutar strida internt
Skärper inte Sverigedemokraternas två ledamöter i Halmstad till sig riskerar de att slängas ur partiet. I går eftermiddag diskuterades distriktsstyrelsen syd de interna strider och motsättningar som under en längre tid rasat mellan Andreas Vårstad och Gunnar Malmström.
Läs artikel i HP
måndag, augusti 25, 2008
Inrätta stödcentrum för unga brottsoffer!
DEBATT. Unga som drabbats av brott kan få men för livet eller själva bli destruktiva om de inte får hjälp att bearbeta vad som hänt, påpekar Halnstads kommunråd Bertil Nilsson (fp).
Läs artikel i Dagens Samhälle
Läs artikel i Dagens Samhälle
torsdag, augusti 21, 2008
Jämställdhet börjar i skolan
Sverige är enligt många bedömare världens bästa land på jämställdhet. Ändå har Sverige orättvisa skillnader mellan könen. Män tjänar mer än kvinnor. Våld mot kvinnor är utbrett och måste motarbetas. Jämställdhetsproblematiken har även andra baksidor. Det är ett faktum att pojkar har sämre skolresultat än flickor, den antiplugg-kultur som ofta präglar pojkarnas beteende påverkar könsfördelningen på landets universitet och högskolor.
För att få bukt med problemen måste vi kartlägga och bekämpa könsrollerna itidig ålder. Alliansregeringen har i dagarna fattat beslut om en kunskapssatsning på 110 miljoner kronor fördelat på tre år för ökad jämställdhet i skolan. I satsningen ingår bland annat att försöka motverka att traditionella könsroller skapas i skolan.
En omfattande satsning på att stödja elevhälsans arbete och förebygga psykisk ohälsa i grund- och gymnasieskolan genomförs också. Redan i tidig ålder är den psykiska ohälsan mer utbredd hos tjejerna. Det kan ha sin förklaring i att tjejer ofta upplever skolarbetet och framtiden på arbetsmarknaden som mer stressande än vad pojkar gör.
I satsningen ingår även ett omfattande arbete med att bekämpa det hedersrelaterade våldet. Bland skolpersonalen finns idag alldeles för liten kunskap om detta.
Halmstads kommun har omkring 1 250 lärare som jobbar inom skolan. De har en nyckelroll i arbetet med att främja jämställdheten ikommunen. Som politiker kan vi lägga grunden och skapa de förutsättningen som krävs för att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete. Därför vill vi att en handlingsplan (anvisningar) tas fram, så att kommunens skolpersonal får möjlighet att ta del av den fortbildnings- och utbildningssatsning som regeringen nu genomför.
BERTIL NILSSON (FP)
kommunråd i Halmstad
För att få bukt med problemen måste vi kartlägga och bekämpa könsrollerna itidig ålder. Alliansregeringen har i dagarna fattat beslut om en kunskapssatsning på 110 miljoner kronor fördelat på tre år för ökad jämställdhet i skolan. I satsningen ingår bland annat att försöka motverka att traditionella könsroller skapas i skolan.
En omfattande satsning på att stödja elevhälsans arbete och förebygga psykisk ohälsa i grund- och gymnasieskolan genomförs också. Redan i tidig ålder är den psykiska ohälsan mer utbredd hos tjejerna. Det kan ha sin förklaring i att tjejer ofta upplever skolarbetet och framtiden på arbetsmarknaden som mer stressande än vad pojkar gör.
I satsningen ingår även ett omfattande arbete med att bekämpa det hedersrelaterade våldet. Bland skolpersonalen finns idag alldeles för liten kunskap om detta.
Halmstads kommun har omkring 1 250 lärare som jobbar inom skolan. De har en nyckelroll i arbetet med att främja jämställdheten ikommunen. Som politiker kan vi lägga grunden och skapa de förutsättningen som krävs för att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete. Därför vill vi att en handlingsplan (anvisningar) tas fram, så att kommunens skolpersonal får möjlighet att ta del av den fortbildnings- och utbildningssatsning som regeringen nu genomför.
BERTIL NILSSON (FP)
kommunråd i Halmstad
onsdag, augusti 13, 2008
VÅGA VITTNA
INBJUDAN
Till introduktionen av projektet VÅGA VITTNA
presenterat av Tommy Jonasson från
Brottsförebyggande Rådet
en av initiativtagarna av det framgångsrika projektet
kallat ” Eskilstunamodellen”
Syftet med projektet är att sammanföra olika myndigheter, frivilligorganisationer
och politiska partier att diskutera och hitta ett sätt att förmå unga brottsoffervittnen till att träda fram och våga vittna.
Dag torsdagen den 28 aug-08
Tid kl.13,00
Plats Klarasalen, Stadsbiblioteket,Halmstad
I seminariet deltar även Riksdagsledamoten Jan Ertsborn
och Kommunalrådet Bertil Nilsson.
Anmälan senast måndagen den 18 augusti -08 till e-mail
vagavittna@telia.com
Fp projektgrupp i Halmstad
Roy Aronsson-projektledare
Till introduktionen av projektet VÅGA VITTNA
presenterat av Tommy Jonasson från
Brottsförebyggande Rådet
en av initiativtagarna av det framgångsrika projektet
kallat ” Eskilstunamodellen”
Syftet med projektet är att sammanföra olika myndigheter, frivilligorganisationer
och politiska partier att diskutera och hitta ett sätt att förmå unga brottsoffervittnen till att träda fram och våga vittna.
Dag torsdagen den 28 aug-08
Tid kl.13,00
Plats Klarasalen, Stadsbiblioteket,Halmstad
I seminariet deltar även Riksdagsledamoten Jan Ertsborn
och Kommunalrådet Bertil Nilsson.
Anmälan senast måndagen den 18 augusti -08 till e-mail
vagavittna@telia.com
Fp projektgrupp i Halmstad
Roy Aronsson-projektledare
Mycket gott har försvunnit
Polisen behöver besökaskolan och undervisa i trafikregler och annat som barn och ungdomar behöver ha med sig ut i samhället. Barn på 2000-talet skiljer sig inte så mycket från oss 40-talister. En tillbakablick är nog nödvändigt och se vad som var bra då och ta det till vara. Slit och släng tillsammans med sparaeländethar gjort att mycket bra kommit bort.
Av någon anledning så har vi heller inte återinförtdet vi tyckte var bra när tiderna blev goda. Är det dags för en inventering?
CHRISTINA FOSSUM (FP)
Av någon anledning så har vi heller inte återinförtdet vi tyckte var bra när tiderna blev goda. Är det dags för en inventering?
CHRISTINA FOSSUM (FP)
fredag, augusti 08, 2008
Tryggare Halland med folkpartiet
Halland är inte längre den trygga plats som vi vant oss vid. Våldsbrottsligheten har blivit grövre. Antalet anmälda våldtäkter och misshandel av kvinnor har blivit fler liksom rån, inte minst mellan ungdomar. Medborgare undviker att gå ut ensamma på kvällar och nätter. Denna utveckling måste brytas. Brottsbekämpningen måste stärkas från flera håll. Föräldrar måste ta tydligt ansvar för sina barn och ungdomar. Nära samverkan krävs mellan polis, socialtjänst och skola, med rätt att vidta tidiga och tydliga åtgärder mot unga, som begår brott.
Lokal och regional polis är viktig för att förebygga, bekämpa och utreda brott. Vi välkomnar att Halland får ökat antal poliser, vilket vi verkat för länge. Vi kommer fortsätta att kräva flera, så att vi får den andel av landets totala polisresurser, som vi i vårt tillväxt- och turistlän har rätt till.
Polisen skall vara tillgänglig och så nära medborgarna som möjligt. Varje gång polis snabbt är på plats, när ett brott har begåtts, stärks trygghet och förtroende. Att utsättas för brott innebär kränkning av personlig integritet och sätter djupa sår. Stödet till brottsoffer måste vara starkt. Brottsoffer ska mötas med respekt, kunskap och förståelse av polis, åklagare och domare.
Mycket viktiga, för att stödja brottsoffer, är våra lokala ideellt arbetande brottsofferjourer samt kvinno- och mansjourer. De måste stödjas med ekonomiska resurser till sina verksamheter. Vi kommer dessutom att kräva förändring av utdömda skadestånd till brottsoffer, så att utbetalningar görs i anslutning till rättegången och inte flera år därefter.
Undersökningar har visat att samhället ger lite stöd till unga brottsoffer. Ungdomar är en av de mest brottsutsatta grupperna.Tre av tio har blivit bestulna och en av tio i årskurs 9 har råkat ut för våldsbrott, enligt Brottsförebyggande Rådets studier. Det är fyra gånger så hög risk att 15–17-åringar drabbas av brott jämfört med personer över 50 år.
Kan samhället bidra till att fler unga brottsoffer vågar polisanmäla brott, de varit utsatta för, och orkar stå fast vid sina uppgifter under hela rättegångsförfarandet, ökar rättssäkerheten i samhället. Därigenom kan en större andel förövare dömas för brott de begått och brottsoffren får upprättelse.
Ett sätt att öka stödet till unga brottsoffer är att inrätta ett särskilt Stödcentrum. Vi kommer att arbeta för att Stödcentrum för unga brottsoffer inrättas i länet. Samtidigt vill vi med kraft stödja ”Våga Vittna projekt”, som är under genomförande i kommuner i länet. Syftet är att stödja ungdomar att våga stå upp för vad man sett och upplevt i en brottssituation. På sikt kommer det att stärka ”civilkuraget” i samhället.
Folkpartiet i Halland vill arbeta inom många olika områden, så att vi får ett tryggare Halland. Låt oss hjälpas åt i arbetet. Vi behöver ditt stöd och din insats.
JAN ERTSBORN (FP)
riksdagsledamot från Falkenberg
BERTIL NILSSON (fp)
kommunråd i Halmstad
KENNETH NILSSON (fp)
kommunalråd i Kungsbacka
Lokal och regional polis är viktig för att förebygga, bekämpa och utreda brott. Vi välkomnar att Halland får ökat antal poliser, vilket vi verkat för länge. Vi kommer fortsätta att kräva flera, så att vi får den andel av landets totala polisresurser, som vi i vårt tillväxt- och turistlän har rätt till.
Polisen skall vara tillgänglig och så nära medborgarna som möjligt. Varje gång polis snabbt är på plats, när ett brott har begåtts, stärks trygghet och förtroende. Att utsättas för brott innebär kränkning av personlig integritet och sätter djupa sår. Stödet till brottsoffer måste vara starkt. Brottsoffer ska mötas med respekt, kunskap och förståelse av polis, åklagare och domare.
Mycket viktiga, för att stödja brottsoffer, är våra lokala ideellt arbetande brottsofferjourer samt kvinno- och mansjourer. De måste stödjas med ekonomiska resurser till sina verksamheter. Vi kommer dessutom att kräva förändring av utdömda skadestånd till brottsoffer, så att utbetalningar görs i anslutning till rättegången och inte flera år därefter.
Undersökningar har visat att samhället ger lite stöd till unga brottsoffer. Ungdomar är en av de mest brottsutsatta grupperna.Tre av tio har blivit bestulna och en av tio i årskurs 9 har råkat ut för våldsbrott, enligt Brottsförebyggande Rådets studier. Det är fyra gånger så hög risk att 15–17-åringar drabbas av brott jämfört med personer över 50 år.
Kan samhället bidra till att fler unga brottsoffer vågar polisanmäla brott, de varit utsatta för, och orkar stå fast vid sina uppgifter under hela rättegångsförfarandet, ökar rättssäkerheten i samhället. Därigenom kan en större andel förövare dömas för brott de begått och brottsoffren får upprättelse.
Ett sätt att öka stödet till unga brottsoffer är att inrätta ett särskilt Stödcentrum. Vi kommer att arbeta för att Stödcentrum för unga brottsoffer inrättas i länet. Samtidigt vill vi med kraft stödja ”Våga Vittna projekt”, som är under genomförande i kommuner i länet. Syftet är att stödja ungdomar att våga stå upp för vad man sett och upplevt i en brottssituation. På sikt kommer det att stärka ”civilkuraget” i samhället.
Folkpartiet i Halland vill arbeta inom många olika områden, så att vi får ett tryggare Halland. Låt oss hjälpas åt i arbetet. Vi behöver ditt stöd och din insats.
JAN ERTSBORN (FP)
riksdagsledamot från Falkenberg
BERTIL NILSSON (fp)
kommunråd i Halmstad
KENNETH NILSSON (fp)
kommunalråd i Kungsbacka
fredag, juni 27, 2008
"Nilsson väljer att inte svara"
nBertil Nilsson (fp) väljer att i sin insändare ”Tillgängligheten ska ökas” i HP den 13 juni att inte svara på min tidigare fråga ”Var tog satsningen på att göra Storgatan mer tillgänglig vägen?” Hanhänvisar till en utredning.
Men svar går att få på annat sätt och det är att alliansen när man fått makten hösten 2006 plockade bort satsningen på Storgatan. Tekniska kontoret hade i nära samarbete med Handikapprådet tagit fram ett förslag på hur tillgängligheten för funktionshindrade skulle förbättras på Storgatan.
Ett förslag som enligt den information undertecknad fått hade stöd av handikapporganisationerna. Men den satsningen plockades snabbt bort av alliansen och nu hänvisar Bertil Nilsson till en ny utredning.
JONNY PERSSON
Insändarskribenten skriver att Bertil Nilsson inte har svarat, detta påstående är fel, vilket framgår av skribentens egna text. Här nedan är svaret som Bertil skrivit. Varför ska bara Storgatan vara tilgänglig för funktionshindrade, är det inte bättre att satsa på att hela City blir tillgängligt? Socialdemokraterna har i många år flaggat för att anpassa Storgatan men det hände inte så mycket på den fronten, nu tar Alliansen ett ordentligt grepp om hela City istället!
Tillgängligheten ska ökas
Svar till Jonny Persson, HP 11 juni.
Angående Storgatan och bättre tillgänglighet, så vill jag nämna att vi vill se till helheten i city och därför pågår det bl a en utredning.
Denna utredning handlar även om att göra om Köpmansgatan till en gågata och i samband med detta anpassa affärernas entréer osv. Helheten om hur innerstaden kan utformas ingår vidare i arbetet om ”Att forma framtidens och möjligheternas stad”.
Planeringsarbeten pågår således för fullt för att öka tillgängligheten i city. Vår målsättning är att vi skall leva upp till lagen om ”Att enkelt avhjälpta hinder” och att detta skall vara klart år 2010.
BERTIL NILSSON (FP),
ordförande i kommunala handikapprådet i Halmstad
Men svar går att få på annat sätt och det är att alliansen när man fått makten hösten 2006 plockade bort satsningen på Storgatan. Tekniska kontoret hade i nära samarbete med Handikapprådet tagit fram ett förslag på hur tillgängligheten för funktionshindrade skulle förbättras på Storgatan.
Ett förslag som enligt den information undertecknad fått hade stöd av handikapporganisationerna. Men den satsningen plockades snabbt bort av alliansen och nu hänvisar Bertil Nilsson till en ny utredning.
JONNY PERSSON
Insändarskribenten skriver att Bertil Nilsson inte har svarat, detta påstående är fel, vilket framgår av skribentens egna text. Här nedan är svaret som Bertil skrivit. Varför ska bara Storgatan vara tilgänglig för funktionshindrade, är det inte bättre att satsa på att hela City blir tillgängligt? Socialdemokraterna har i många år flaggat för att anpassa Storgatan men det hände inte så mycket på den fronten, nu tar Alliansen ett ordentligt grepp om hela City istället!
Tillgängligheten ska ökas
Svar till Jonny Persson, HP 11 juni.
Angående Storgatan och bättre tillgänglighet, så vill jag nämna att vi vill se till helheten i city och därför pågår det bl a en utredning.
Denna utredning handlar även om att göra om Köpmansgatan till en gågata och i samband med detta anpassa affärernas entréer osv. Helheten om hur innerstaden kan utformas ingår vidare i arbetet om ”Att forma framtidens och möjligheternas stad”.
Planeringsarbeten pågår således för fullt för att öka tillgängligheten i city. Vår målsättning är att vi skall leva upp till lagen om ”Att enkelt avhjälpta hinder” och att detta skall vara klart år 2010.
BERTIL NILSSON (FP),
ordförande i kommunala handikapprådet i Halmstad
fredag, juni 20, 2008
Sprickan växer inom sd
Gruppledaren Gunnar Malmström uppmanas att lämna partiet,
HALMSTAD
Det politiska spel som omgav tisdagens budgetomröstning går vidare. Andreas Vårstad (sd) och den politiske vilden Michael Zand uppmanar nu gruppledaren Gunnar Malmström (sd) att lämna Sverigedemokraterna.
Läs artikel i HP
HALMSTAD
Det politiska spel som omgav tisdagens budgetomröstning går vidare. Andreas Vårstad (sd) och den politiske vilden Michael Zand uppmanar nu gruppledaren Gunnar Malmström (sd) att lämna Sverigedemokraterna.
Läs artikel i HP
onsdag, juni 18, 2008
Kunskapsskola för alla elever
Majléne Wersterlund Panke ”skäms inte för att jag av väljarna getts möjlighet att under tolv år delta i arbetet med att bygga upp ett utbildningssystem som väcker beundran och stimulerar till efterföljd i stora delar av Europa”. (HP 12/6)
Intressant uttalande Majléne! Andra socialdemokrater är väldigt missnöjda med er skolpolitik. Har du missat att Mona Sahlin gång på gång tagit avstånd från just den socialdemokratiska skolpolitiken? En skolpolitik som lett till sänkta kunskapsresultat, att statusen för läraryrket och elevernas respekt för lärarna sjunkit.
Jag vill tacka Majléne för en intressant debatt om skolan i HP. Nu är jag ännu mera övertygad om att folkpartiets politik skapar en kunskapsskola för alla elever.
BERTIL NILSSON (FP),
kommunråd i Halmstad
Intressant uttalande Majléne! Andra socialdemokrater är väldigt missnöjda med er skolpolitik. Har du missat att Mona Sahlin gång på gång tagit avstånd från just den socialdemokratiska skolpolitiken? En skolpolitik som lett till sänkta kunskapsresultat, att statusen för läraryrket och elevernas respekt för lärarna sjunkit.
Jag vill tacka Majléne för en intressant debatt om skolan i HP. Nu är jag ännu mera övertygad om att folkpartiets politik skapar en kunskapsskola för alla elever.
BERTIL NILSSON (FP),
kommunråd i Halmstad
Halv miljard till förskolor och skolor
Alliansen ska under de kommande tre åren spendera drygt en halv miljard på att bygga ut förskolan och renovera och bygga nya grundskolor.
Behovet av förskoleplatser är fortsatt stort i Halmstads kommun och de kommande tre åren finns det nästan 200 miljoner kronor i den ekonomiska planen för utbyggnad av 41förskoleavdelningar med minst 620 platser. Läs mer i HP
Behovet av förskoleplatser är fortsatt stort i Halmstads kommun och de kommande tre åren finns det nästan 200 miljoner kronor i den ekonomiska planen för utbyggnad av 41förskoleavdelningar med minst 620 platser. Läs mer i HP
Alliansen fick knapp majoritet för sitt budgetförslag
Det blir ingen höjning av kommunalskatten.Den socialdemokratiskt ledda oppositionen ville i sitt förslag höja skatten med 72 öre per beskattningsbar hundralapp. Läs artikel i HP
tisdag, juni 17, 2008
Beslut till slut om Gröningen
Kommunråden eniga om placeringen av nytt handikappbad
Efter många turer står det klart att det nya handikappbadet placeras vid Gröningen intill hamnutfyllnaden.
Läs artikel i HP
Efter många turer står det klart att det nya handikappbadet placeras vid Gröningen intill hamnutfyllnaden.
Läs artikel i HP
En röst från folket
Politisk kullerbytta
2008-06-17 00:03
Politiker har ett mycket sällsynt sätt att se på verkligheten.
Halmstads socialdemokrater har i debattartiklar och insändare, ondgjort sig över regeringens ”pensionärsskatt” och hur orättvist det var.
Det är däremot inte orättvist att höja pensionärernas kommunalskatt med 72 öre. Det tycker jag är en relativt vig politisk kullerbytta.
Det är faktiskt så att alla pensionärer finns ju tack och lov inte i vården utan klarar sig hyggligt själva.
Kommunalskatten drabbar ju de pensionärerna ännu hårdare eftersom de hittills inte fått gottgöra sig den skattelättnad som de arbetande ”massorna” fått.
Man kan dessutom fråga sig vem det var som bestämde att alla skulle skatta lika och tog bort skattekolumn 2 som var lägre skatt och där pensionärerna skattade.
Varför kan inte de pensionärer som är friska och klarar sig själva få en liten slant över och kunna unna sig lite nöjen om de skulle så önska?
Nej, ta alla pengarna och ge ut lite bidrag, det verkar vara den rätta medicinen till pensionärerna. De ska inte få ha något lyxliv.
De kan klämmas åt och har inget att klaga över, de har ju fått ta del av alla skattehöjningar, så i det fallet är det ju rättvist.
Sd, som nu sitter i knä på oppositionen har väl blivit lovat något i framtiden? De är ju också ”pensionärernas” parti och kan ju därför inte stödja alliansen i Halmstad.
De kan ju heller inte ta några egna beslut utan måste fråga Stockholm, det är rejäla politiker som är ett gott stöd när det blåser om pensionärens huvuden.
ELLEN
2008-06-17 00:03
Politiker har ett mycket sällsynt sätt att se på verkligheten.
Halmstads socialdemokrater har i debattartiklar och insändare, ondgjort sig över regeringens ”pensionärsskatt” och hur orättvist det var.
Det är däremot inte orättvist att höja pensionärernas kommunalskatt med 72 öre. Det tycker jag är en relativt vig politisk kullerbytta.
Det är faktiskt så att alla pensionärer finns ju tack och lov inte i vården utan klarar sig hyggligt själva.
Kommunalskatten drabbar ju de pensionärerna ännu hårdare eftersom de hittills inte fått gottgöra sig den skattelättnad som de arbetande ”massorna” fått.
Man kan dessutom fråga sig vem det var som bestämde att alla skulle skatta lika och tog bort skattekolumn 2 som var lägre skatt och där pensionärerna skattade.
Varför kan inte de pensionärer som är friska och klarar sig själva få en liten slant över och kunna unna sig lite nöjen om de skulle så önska?
Nej, ta alla pengarna och ge ut lite bidrag, det verkar vara den rätta medicinen till pensionärerna. De ska inte få ha något lyxliv.
De kan klämmas åt och har inget att klaga över, de har ju fått ta del av alla skattehöjningar, så i det fallet är det ju rättvist.
Sd, som nu sitter i knä på oppositionen har väl blivit lovat något i framtiden? De är ju också ”pensionärernas” parti och kan ju därför inte stödja alliansen i Halmstad.
De kan ju heller inte ta några egna beslut utan måste fråga Stockholm, det är rejäla politiker som är ett gott stöd när det blåser om pensionärens huvuden.
ELLEN
måndag, juni 16, 2008
Matte lika viktigt som idrott och musik
Socialdemokraten Majléne Westerlund Panke har ömma tår i skoldebatten (HP 3 juni). Som tidigare riksdagsledamot i utbildningsutskottet har hon personligen bidragit till att kunskaps-resultaten i den svenska skolan försämrats och att lärarnas status sjunkit.
Därför satsar folkpartiet så mycket på den svenska skolan. Årtionden av socialdemokratisk vanskötsel av svenska skolan måste brytas. Bland annat inför folkpartiet och alliansen en läsa-skriva-räkna garanti på lågstadiet så att alla elever ska få en bättre start i skolan. Vi inför tidigare betyg och kunskapsliknande omdömen. Elever och föräldrar har rätt till tydlig information om hur det går i skolan
Socialdemokraternas prat om allas rätt till utbildning har handlat om allas rätt till exakt likadan utbildning (gemensam studiegång). Det har gjort att svaga elever inte har fått
hjälp den de borde, av rädsla för att peka ut någon, och att duktiga elever inte har tillåtits att gå fram snabbare. Det finns inget motsatsförhållande mellan att ge duktiga elever mer stimulans och att samtidigt hjälpa de elever som behöver mer stöd.
Vi vill därför uppmärksamma också de duktiga eleverna. Elever med särskild fallenhet inom idrott eller musik har länge haft möjlighet att läsa särskilda gymnasieprogram. Nu vill folkpartiet införa spetsutbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Majléne, vad är det för fel att ge duktiga elever i teoretiska ämnen samma chans som våra talanger i idrott och musik redan har?
För folkpartiet är matte är lika viktigt som idrott och musik i svenska skolan. Den socialdemokratiska synen på jämlikhet har lett till att högpresterande elevers intresse och särskilda förmågor inte har tagits till vara. Det slöseriet vill vi sätta stopp för. Förhoppningsvis tar vi Halmstad chansen att ansöka om att starta en av de här elitklasserna hösten 2009.
Bertil Nilsson
Kommunråd (fp) Halmstad
Därför satsar folkpartiet så mycket på den svenska skolan. Årtionden av socialdemokratisk vanskötsel av svenska skolan måste brytas. Bland annat inför folkpartiet och alliansen en läsa-skriva-räkna garanti på lågstadiet så att alla elever ska få en bättre start i skolan. Vi inför tidigare betyg och kunskapsliknande omdömen. Elever och föräldrar har rätt till tydlig information om hur det går i skolan
Socialdemokraternas prat om allas rätt till utbildning har handlat om allas rätt till exakt likadan utbildning (gemensam studiegång). Det har gjort att svaga elever inte har fått
hjälp den de borde, av rädsla för att peka ut någon, och att duktiga elever inte har tillåtits att gå fram snabbare. Det finns inget motsatsförhållande mellan att ge duktiga elever mer stimulans och att samtidigt hjälpa de elever som behöver mer stöd.
Vi vill därför uppmärksamma också de duktiga eleverna. Elever med särskild fallenhet inom idrott eller musik har länge haft möjlighet att läsa särskilda gymnasieprogram. Nu vill folkpartiet införa spetsutbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Majléne, vad är det för fel att ge duktiga elever i teoretiska ämnen samma chans som våra talanger i idrott och musik redan har?
För folkpartiet är matte är lika viktigt som idrott och musik i svenska skolan. Den socialdemokratiska synen på jämlikhet har lett till att högpresterande elevers intresse och särskilda förmågor inte har tagits till vara. Det slöseriet vill vi sätta stopp för. Förhoppningsvis tar vi Halmstad chansen att ansöka om att starta en av de här elitklasserna hösten 2009.
Bertil Nilsson
Kommunråd (fp) Halmstad
Budgetfrågan splittrar Sverigedemokraterna
Med bara två fullmäktigeplatser har Sverigedemokraterna minst sagt goda förutsättningarna att ha en gemensam linje i budgetfrågan. Men oenigheten är ändå total.
Läs artikel i HP
Läs artikel i HP
Rosén (s) förnekar sd-kontakt
Oppositionsrådet Anders Rosén (s) förnekar att han skulle haft direkta kontakter med Sverigedemokraterna kring den kommunala budgeten.
Läs mer i HP
Läs mer i HP
fredag, juni 13, 2008
SD kan fälla Alliansen
Allvarligt att Socialdemokraterna, med Anders Rosén i spetsen, spelar under täcket med Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna tar tydligen till alla medel att komma tillbaka till "makten". Läs artikel i HP
måndag, juni 02, 2008
Snart en egen region?
Ledare I och med att regeringens särskilde utredare Jan-Åke Björklund på tisdagen överlämnade sin slutrapport till kommunminister Mats Odell (kd) borde frågan om storregioner vara färdigutredd och regeringen vara beredd att fatta ett beslut i höst.Läs HP:s ledare
Elitklasser på gymnasiet
I Sverige har vi sedan länge spetsutbildningar på gymnasiet med antagningsprov för de elever som är duktiga i idrott och musik. De som är duktiga i matte eller svenska har inte fått samma möjligheter. Läs mer..
Tillgänglighetsmarschen den 24/5-08!
Anförande på Stora Torg i samband med Tillgänglighetsmarschen den 24/5-08!
Ärade ”marsch-deltagare” och övriga deltagare/åhörare.
Idag demonstreras det på många platser i landet med ”slagorden”
Tillgänglighet är jämlikhet !
Tillgänglighet är en rättighet !
Tillgänglighet, rättighet, självklarhet !
- dessa slagord kan vi alla ställa upp på.
Motivet för marschen är:
–att det skall införas en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionshinder.
Handikapprörelsen m.fl. har reagerat mot att tillgängligheten lyfts ut ur den diskrimineringslag som regeringen nu förbereder.
Ansvarig Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har sagt att frågan måste utredas ytterligare, -vilket skall göras skyndsamt och att det under mandat-perioden kommer att läggas förslag till riksdagen. (ev. lag från år 2011).
Jag har i veckan talat med ministern Nyamko om detta. (bl.a. måste vissa juridiska frågor lösas osv)
Nyamko betonade att det idag (som bekant) finns en lagstiftning om Enkelt avhjälpta hinder, -som alltså funnits sedan 2001 (med föreskrifter 2003) att enkelt avhjälpta hinder skall vara undanröjda år 2010.
-Tillgängligheten är en av de allra viktigaste frågorna för funktionshindrade i vårt land.
Trots att handikapprörelsen under många år drivit frågan återstår mycket att göra. Erfarenheter från andra länder visar att det fordras ännu bättre lagstiftning om verkliga förbättringsåtgärder skall komma till stånd.
Här i Halmstad har vi trots allt åstadkommit en hel del och vi utsågs för några år sedan till Sveriges tillgängligaste stad, men även här återstår alltså mycket att göra.
När vi talar om tillgänglighet gäller det inte bara fastigheter utan också våra stränder och naturområden, vår trafikmiljö och vår samhällsinformation.
F n pågår ett omfattande arbete med att se över hur vår stadskärna i fortsätt-
ningen skall utformas. I detta arbete utgör tillgänglighetsfrågorna en mycket betydelsefull del.
Under fjolåret anpassades Hamngatan och delar av Brogatan.
Under vintern och våren har i princip alla trottoarkanter i innerstaden fasats ner.
Långt framskridna planer finns på att göra om Köpmansgatan till en gågata och i samband med detta anpassa affärernas entréer.
Med stöd av lagstiftningen om enkelt avhjälpta hinder har vi ambitioner att bit för bit anpassa vår stad.
Åtgärder har vidare redan genomförts på Hantverksgatan och under året kommer
Fredsgatan att göras betydligt mer tillgänglig.
För att leva upp till intentionerna i lagen om enkelt avhjälpta hinder satsar kom-
munen under de kommande åren ca 30 miljoner på att anpassa kommunala fas-
tigheter och gatumiljö.
-Som badkommun är det viktigt för Halmstad att anpassa sina stränder.
I fjol renoverade vi handikappbadet i Svärjarhålan.
Vi planerar vidare ett nytt handikappanpassat bad på Östra Stranden (vid Gröningen) klart 2009.
Hösten 2009 kommer också kommunens nya Arenahall stå färdig och den kommer att till alla delar bli anpassad för funktionshindrade. (Blir förmodligen Sveriges mest handkappsvänliga Arenahall)
Vi kommer också att ta krafttag för att göra vår hemsida mer tillgänglig för
personer med funktionsnedsättning.
En annan infallsvinkel på tillgänglighet är att kommunen skall se över sina upphandlingsrutiner så att de tar hänsyn till alla kommunmedborgare i samband med våra upphandlingar.
När det gäller nyproduktion har kommunen sedan flera år tillbaka ett gott samarbete med handikapprörelsen.
Tillsammans med byggnadskontorets inspektörer bevakar Handikapprådets miljögrupp att byggherrarna följer gällande lagstiftning. Då och då kan något misstag begås men i stort sett kan vi vara mycket nöjda med vad som idag bygges i Halmstads kommun.
-En väl anpassad stad är till glädje och nytta inte bara för funktionshindrade utan även andra medborgargrupper som pensionärer och familjer med barnvagnar osv
Min förhoppning är att vi gemensamt skall kunna göra Halmstad till en stad för alla, -där medborgare och besökare kan leva ett rikt liv, -känna gemenskap och trivas.
Jag vill till sist passa på att tacka Er alla för Ert stora engagemang.
Låt oss tillsammans nu fortsätta kampen för en ökad och bättre
Tillgänglighet i hela vårt samhälle
-det tjänar vi alla på.
Jag vill önska Er alla en fortsatt trevlig och skön helg!
Tack ! 080524/ Bertil Nilsson
Ärade ”marsch-deltagare” och övriga deltagare/åhörare.
Idag demonstreras det på många platser i landet med ”slagorden”
Tillgänglighet är jämlikhet !
Tillgänglighet är en rättighet !
Tillgänglighet, rättighet, självklarhet !
- dessa slagord kan vi alla ställa upp på.
Motivet för marschen är:
–att det skall införas en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionshinder.
Handikapprörelsen m.fl. har reagerat mot att tillgängligheten lyfts ut ur den diskrimineringslag som regeringen nu förbereder.
Ansvarig Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har sagt att frågan måste utredas ytterligare, -vilket skall göras skyndsamt och att det under mandat-perioden kommer att läggas förslag till riksdagen. (ev. lag från år 2011).
Jag har i veckan talat med ministern Nyamko om detta. (bl.a. måste vissa juridiska frågor lösas osv)
Nyamko betonade att det idag (som bekant) finns en lagstiftning om Enkelt avhjälpta hinder, -som alltså funnits sedan 2001 (med föreskrifter 2003) att enkelt avhjälpta hinder skall vara undanröjda år 2010.
-Tillgängligheten är en av de allra viktigaste frågorna för funktionshindrade i vårt land.
Trots att handikapprörelsen under många år drivit frågan återstår mycket att göra. Erfarenheter från andra länder visar att det fordras ännu bättre lagstiftning om verkliga förbättringsåtgärder skall komma till stånd.
Här i Halmstad har vi trots allt åstadkommit en hel del och vi utsågs för några år sedan till Sveriges tillgängligaste stad, men även här återstår alltså mycket att göra.
När vi talar om tillgänglighet gäller det inte bara fastigheter utan också våra stränder och naturområden, vår trafikmiljö och vår samhällsinformation.
F n pågår ett omfattande arbete med att se över hur vår stadskärna i fortsätt-
ningen skall utformas. I detta arbete utgör tillgänglighetsfrågorna en mycket betydelsefull del.
Under fjolåret anpassades Hamngatan och delar av Brogatan.
Under vintern och våren har i princip alla trottoarkanter i innerstaden fasats ner.
Långt framskridna planer finns på att göra om Köpmansgatan till en gågata och i samband med detta anpassa affärernas entréer.
Med stöd av lagstiftningen om enkelt avhjälpta hinder har vi ambitioner att bit för bit anpassa vår stad.
Åtgärder har vidare redan genomförts på Hantverksgatan och under året kommer
Fredsgatan att göras betydligt mer tillgänglig.
För att leva upp till intentionerna i lagen om enkelt avhjälpta hinder satsar kom-
munen under de kommande åren ca 30 miljoner på att anpassa kommunala fas-
tigheter och gatumiljö.
-Som badkommun är det viktigt för Halmstad att anpassa sina stränder.
I fjol renoverade vi handikappbadet i Svärjarhålan.
Vi planerar vidare ett nytt handikappanpassat bad på Östra Stranden (vid Gröningen) klart 2009.
Hösten 2009 kommer också kommunens nya Arenahall stå färdig och den kommer att till alla delar bli anpassad för funktionshindrade. (Blir förmodligen Sveriges mest handkappsvänliga Arenahall)
Vi kommer också att ta krafttag för att göra vår hemsida mer tillgänglig för
personer med funktionsnedsättning.
En annan infallsvinkel på tillgänglighet är att kommunen skall se över sina upphandlingsrutiner så att de tar hänsyn till alla kommunmedborgare i samband med våra upphandlingar.
När det gäller nyproduktion har kommunen sedan flera år tillbaka ett gott samarbete med handikapprörelsen.
Tillsammans med byggnadskontorets inspektörer bevakar Handikapprådets miljögrupp att byggherrarna följer gällande lagstiftning. Då och då kan något misstag begås men i stort sett kan vi vara mycket nöjda med vad som idag bygges i Halmstads kommun.
-En väl anpassad stad är till glädje och nytta inte bara för funktionshindrade utan även andra medborgargrupper som pensionärer och familjer med barnvagnar osv
Min förhoppning är att vi gemensamt skall kunna göra Halmstad till en stad för alla, -där medborgare och besökare kan leva ett rikt liv, -känna gemenskap och trivas.
Jag vill till sist passa på att tacka Er alla för Ert stora engagemang.
Låt oss tillsammans nu fortsätta kampen för en ökad och bättre
Tillgänglighet i hela vårt samhälle
-det tjänar vi alla på.
Jag vill önska Er alla en fortsatt trevlig och skön helg!
Tack ! 080524/ Bertil Nilsson
måndag, april 07, 2008
Ljusmanifestation för våldtäktsoffer, Tisdag den 8 April kl 17.30
Folkpartiets kvinnoförbund, Liberala Kvinnor, tänder denna tisdagskväll 99 ljus på Rådhustrappan i Halmstad klockan halv sex. De representerar antalet anmälda våldtäkter i Halland 2007. 19 av ljusen representerar våldtäkt på barn under 15 år. Vi vill motverka att offren reduceras till ansiktslösa siffror i brottsstatistiken. Skamkänslor får ofta dessa brottsoffer att avstå från att söka hjälp och polisanmäla. Vi vill föra frågan ut i ljuset. Läs Debattartikel i HP
måndag, mars 31, 2008
Vad kan du göra för att vi ska få ett halländskt barnahus?
Vad har Folkpartiets politiker gjort i frågan? Kolla länken till Fatima Svanås blogg, där redogör hon för hela gången och läget just nu. Läs mer här
tisdag, mars 18, 2008
Pressmeddelande
Folkpartiet Halmstad beslutade vid ett medlemsmöte under måndagskvällen,
att under mandatperioden verka för följande mål och målområden i
samband med sitt politiska arbete i styrelser och nämnder.
1. Barn och utbildning:
Alla grundskolelever skall vara godkända i årskurs 3 på centrala eller kommungemensamma prov i att räkna, läsa och skriva
Antalet barn i förskolegrupper 1-3 åringar inte skall överstiga 15 barn
Antalet barn i förskolegrupper 4-5 åringar inte skall överstiga 15 barn
2. Omsorg och stöd
Skapa senior / trygghetsboende
3. Bygga och bo
Halvera tomtkön
4. Demokrati och dialog
Genomföra rådslag med allmänheten i viktiga frågor
5. Näringsliv och arbetsmarknad
Jobbgaranti inom 30 dagar för unga mottagare av försörjningsstöd
6. Trygghet och säkerhet
Minska skadegörelse och misshandel med 20% i centrum
Inrätta stödcentrum för unga brottsoffer
7. Uppleva och göra
Ökad tillgänglighet till kommunens kulturinstitutioner
8. Resor och trafik
Busskort till barn som går i friskola/annan skola
Begränsa tung trafik i centrum
att under mandatperioden verka för följande mål och målområden i
samband med sitt politiska arbete i styrelser och nämnder.
1. Barn och utbildning:
Alla grundskolelever skall vara godkända i årskurs 3 på centrala eller kommungemensamma prov i att räkna, läsa och skriva
Antalet barn i förskolegrupper 1-3 åringar inte skall överstiga 15 barn
Antalet barn i förskolegrupper 4-5 åringar inte skall överstiga 15 barn
2. Omsorg och stöd
Skapa senior / trygghetsboende
3. Bygga och bo
Halvera tomtkön
4. Demokrati och dialog
Genomföra rådslag med allmänheten i viktiga frågor
5. Näringsliv och arbetsmarknad
Jobbgaranti inom 30 dagar för unga mottagare av försörjningsstöd
6. Trygghet och säkerhet
Minska skadegörelse och misshandel med 20% i centrum
Inrätta stödcentrum för unga brottsoffer
7. Uppleva och göra
Ökad tillgänglighet till kommunens kulturinstitutioner
8. Resor och trafik
Busskort till barn som går i friskola/annan skola
Begränsa tung trafik i centrum
Unga brottsoffer bortglömd grupp
Att utsättas för brott är för många ett trauma. Är man dessutom ung och oerfaren kan händelsen sätta djupa spår och ge konsekvenser för resten av ens liv. Stöd till unga brottsoffer är därför en angelägen fråga.
Samhället ger väldigt lite stöd till unga brottsoffer visar en undersökning från Region Halland. Ungdomar är en av de mest brottsutsatta grupperna i samhället. Tre av tio har blivit bestulna och en av tio i åk 9 har råkat ut för våldsbrott, enligt Brottsförebyggande rådets nationella studier. Det är fyra gånger så hög risk att 15-17 åringar drabbas av brott jämfört med personer över 50 år.
Många ungdomar som råkar ut för brott vågar inte polisanmäla händelsen av rädsla för hot och repressalier från gärningsmannen. Knappt två av tio unga brottsoffer vågar polisanmäla brott, enligt en undersökning bland åk 9 elever i Göteborg. Under år 2007 polisanmäldes det 7022 brott mot brottsoffer under 26 år i Hallands län. Betyder det att vi egentligen hade ca 28 000 unga brottsoffer i vårt län förra året?
Om samhället kan bidra till att fler unga brottsoffer vågar polisanmäla brott de varit utsatta för och orkar stå fast vid sina uppgifter genom hela rättegångsförfarandet ökar rättssäkerheten i samhället. Därigenom kan en större andel förövare dömas för brott de begått och brottsoffren får upprättelse.
En tingsrättsförhandling är jobbig för alla brottsoffer eftersom man tvingas möta sin plågoande igen. Man kan känna sig ifrågasatt av åklagaren eller den åtalades försvarsadvokat. Det är särskilt jobbigt för unga människor.
Har man en gång drabbats av brott ökar risken att drabbas igen. Det gäller såväl misshandel som inbrott i skolor, inbrott i butik, bilrelaterad brottslighet och inbrott i bostäder. Det visar forskning från Brottsförebyggande rådet. Så kallad upprepad utsatthet är en relativt ny kunskap som vi måste ta till oss. Det är därför i allra högsta grad brottsförebyggande att utveckla stödet till brottsoffer.
Ett sätt att öka stödet till unga brottsoffer är att inrätta ett särskilt Stödcentrum. Det har man gjort på flertalet ställen i Sverige, dock inte i Halland. Målen med Stödcentrum är bl a:
- att säkerställa rättssäkerheten (så att brott polisanmäls, att målsägande står fast vid sina uppgifter och orkar genomföra rättegångsprocessen),
- att den traumatiska upplevelsen blir begriplig och hanterbar för att minimera psykiska och fysiska framtida men både för ungdomarna och deras anhöriga,
- att förhindra ungdomar att ta lagen i egna händer och hämnas på gärningsmannen och därmed själv bli involverad i ett destruktivt beteende och
- att minska risken för upprepad utsatthet (det finns en ökad risk att råka ut för fler brott om man en gång har drabbats).
Att inrätta ett särskilt Stödcentrum för unga brottsoffer är mycket angeläget och därför kommer vi i folkpartiet att verka för detta.
BERTIL NILSSON (FP)
Kommunråd i Halmstad
Samhället ger väldigt lite stöd till unga brottsoffer visar en undersökning från Region Halland. Ungdomar är en av de mest brottsutsatta grupperna i samhället. Tre av tio har blivit bestulna och en av tio i åk 9 har råkat ut för våldsbrott, enligt Brottsförebyggande rådets nationella studier. Det är fyra gånger så hög risk att 15-17 åringar drabbas av brott jämfört med personer över 50 år.
Många ungdomar som råkar ut för brott vågar inte polisanmäla händelsen av rädsla för hot och repressalier från gärningsmannen. Knappt två av tio unga brottsoffer vågar polisanmäla brott, enligt en undersökning bland åk 9 elever i Göteborg. Under år 2007 polisanmäldes det 7022 brott mot brottsoffer under 26 år i Hallands län. Betyder det att vi egentligen hade ca 28 000 unga brottsoffer i vårt län förra året?
Om samhället kan bidra till att fler unga brottsoffer vågar polisanmäla brott de varit utsatta för och orkar stå fast vid sina uppgifter genom hela rättegångsförfarandet ökar rättssäkerheten i samhället. Därigenom kan en större andel förövare dömas för brott de begått och brottsoffren får upprättelse.
En tingsrättsförhandling är jobbig för alla brottsoffer eftersom man tvingas möta sin plågoande igen. Man kan känna sig ifrågasatt av åklagaren eller den åtalades försvarsadvokat. Det är särskilt jobbigt för unga människor.
Har man en gång drabbats av brott ökar risken att drabbas igen. Det gäller såväl misshandel som inbrott i skolor, inbrott i butik, bilrelaterad brottslighet och inbrott i bostäder. Det visar forskning från Brottsförebyggande rådet. Så kallad upprepad utsatthet är en relativt ny kunskap som vi måste ta till oss. Det är därför i allra högsta grad brottsförebyggande att utveckla stödet till brottsoffer.
Ett sätt att öka stödet till unga brottsoffer är att inrätta ett särskilt Stödcentrum. Det har man gjort på flertalet ställen i Sverige, dock inte i Halland. Målen med Stödcentrum är bl a:
- att säkerställa rättssäkerheten (så att brott polisanmäls, att målsägande står fast vid sina uppgifter och orkar genomföra rättegångsprocessen),
- att den traumatiska upplevelsen blir begriplig och hanterbar för att minimera psykiska och fysiska framtida men både för ungdomarna och deras anhöriga,
- att förhindra ungdomar att ta lagen i egna händer och hämnas på gärningsmannen och därmed själv bli involverad i ett destruktivt beteende och
- att minska risken för upprepad utsatthet (det finns en ökad risk att råka ut för fler brott om man en gång har drabbats).
Att inrätta ett särskilt Stödcentrum för unga brottsoffer är mycket angeläget och därför kommer vi i folkpartiet att verka för detta.
BERTIL NILSSON (FP)
Kommunråd i Halmstad
torsdag, februari 28, 2008
NYSTART
Hej igen, tänkte att vi skulle blåsa liv i debatten på Bloggen igen. Jag vill ha många kommentarer och synpunkter så skriv och var duktiga.
Det behövs en kanal för våra aktiva och övriga medlemmar!
Det behövs en kanal för våra aktiva och övriga medlemmar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)