Moderatledaren Fredrik Reinfeldt leder stort över Mona Sahlin (S) i en mätning om politikernas förtroende som Novus Opinion gjort på uppdrag TV 4 Nyheterna.
Läs mer i DN:s artikel
tisdag, juli 20, 2010
lördag, juli 17, 2010
Kulturen behövs i valrörelsen
Kan kulturen bli en valfråga? De flesta svarar säkert nej. Andra frågor upplevs som viktigare. Undersökningar från min tidigare institution vid Göteborgs universitet visar, att sysselsättning, sjukvård, skola och skatter är vad väljarna upplever som viktigt.
Politikerna har anpassat sig. Inga ledande politiker återfinns i kulturinstitutionernas styrelser. Initiativen på kulturområdet kommer oftast från tjänstemännen, inte från politikerna.
Jag är dock övertygad om att de partier som väljer att satsa på kulturfrågor ivalrörelsen kommer att möta en positiv respons. Många människor känner glädje både i att själva engagera sig i eller som publik uppleva olika kulturyttringar: musik, teater, dans, litteratur, lokalhistoria. Det finns också ett stort och levande engagemang hos de ideella föreningarna inom till exempel hembygdsrörelsen och invandrarföreningarna.
Jag vill återge några punkter ur Folkpartiets kommunalpolitiska handlingsprogram:
Bättre tillgänglighet. Det handlar både om fysisk tillgänglighet i form av bättre anpassade entréer till teatrar och museer och om ökad tillgänglighet till böcker och tidskrifter i form av talböcker och utnyttjande av ny digital teknik.
Biblioteken med sina olika läsmöjligheter är viktiga, inte minst för barn, och bör få ökade öppettider.
Skapa ett konstcentrum av internationell klass i Halmstad. Ett varierat och högkvalitativt konstutbud lockar redan idag många besökare och det kan bli fler. Kvalitet står inte i motsats till öppenhet och tillgänglighet.
Kulturarvet är ett ofta försummat område. Kommunen bör stödja organisationer och föreningar som verkar för bevarande av kulturarvet.
Kulturen är en viktig del i en framsynt kommunalpolitik och behöver inte spela en undanskymd roll i valrörelsen.
Björn Molin (FP)
Politikerna har anpassat sig. Inga ledande politiker återfinns i kulturinstitutionernas styrelser. Initiativen på kulturområdet kommer oftast från tjänstemännen, inte från politikerna.
Jag är dock övertygad om att de partier som väljer att satsa på kulturfrågor ivalrörelsen kommer att möta en positiv respons. Många människor känner glädje både i att själva engagera sig i eller som publik uppleva olika kulturyttringar: musik, teater, dans, litteratur, lokalhistoria. Det finns också ett stort och levande engagemang hos de ideella föreningarna inom till exempel hembygdsrörelsen och invandrarföreningarna.
Jag vill återge några punkter ur Folkpartiets kommunalpolitiska handlingsprogram:
Bättre tillgänglighet. Det handlar både om fysisk tillgänglighet i form av bättre anpassade entréer till teatrar och museer och om ökad tillgänglighet till böcker och tidskrifter i form av talböcker och utnyttjande av ny digital teknik.
Biblioteken med sina olika läsmöjligheter är viktiga, inte minst för barn, och bör få ökade öppettider.
Skapa ett konstcentrum av internationell klass i Halmstad. Ett varierat och högkvalitativt konstutbud lockar redan idag många besökare och det kan bli fler. Kvalitet står inte i motsats till öppenhet och tillgänglighet.
Kulturarvet är ett ofta försummat område. Kommunen bör stödja organisationer och föreningar som verkar för bevarande av kulturarvet.
Kulturen är en viktig del i en framsynt kommunalpolitik och behöver inte spela en undanskymd roll i valrörelsen.
Björn Molin (FP)
onsdag, juli 14, 2010
Sverige behöver fler ekokommuner
Vår miljö är den absolut viktigaste frågan för oss alla. Vi måste i alla lägen främja utvecklingen för ett mer hållbart samhälle.
Halmstads kommun är sedan 13 år tillbaka medlem i Sveriges Ekokommuner, där för närvarande 78 kommuner är medlemmar.
Naturligtvis kan man fråga sig varför inte fler kommuner är med och ställer upp på nedanstående:
Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart Sverige. Utgångspunkten är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling.
Föreningen Sveriges Ekokommuner är en ideell frivillig samarbetsorganisation för kommuner som beslutat att arbeta strategiskt och systematiskt för en hållbar utveckling.
Fyra hållbarhetsprinciper är basen för föreningens verksamhet.
1. Ämnen från berggrunden får inte öka inaturen.
Villkoret innebär att vi ska sträva efter att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden, exempelvis tungmetaller och olja.
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka inaturen.
Det innebär att vi ska arbeta för att minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning.
3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas.
Vi ska inte använda våra resurser i en snabbare takt än naturen hinner återskapa dem. Vi ska till exempel undvika att förbruka mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten.
4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov
Även om alla ovanstående villkor är uppfyllda kan ett samhälle inte bli långsiktigt hållbart om inte människor mår bra. Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser de mänskliga behoven för alla människor.
Naturligtvis strävar Halmstads kommun idenna riktning, och i vår värdegrund nämns: ”att Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”
Sist men inte minst bör det också nämnas att vid tidningen Miljöaktuellts senaste rankning över de miljöbästa placerade sig Halmstad på plats 29 (förra året var det plats 183)
Bertil Nilsson (FP) kontaktpolitiker för Halmstads kommun i Sveriges Ekokommuner
Halmstads kommun är sedan 13 år tillbaka medlem i Sveriges Ekokommuner, där för närvarande 78 kommuner är medlemmar.
Naturligtvis kan man fråga sig varför inte fler kommuner är med och ställer upp på nedanstående:
Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart Sverige. Utgångspunkten är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling.
Föreningen Sveriges Ekokommuner är en ideell frivillig samarbetsorganisation för kommuner som beslutat att arbeta strategiskt och systematiskt för en hållbar utveckling.
Fyra hållbarhetsprinciper är basen för föreningens verksamhet.
1. Ämnen från berggrunden får inte öka inaturen.
Villkoret innebär att vi ska sträva efter att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden, exempelvis tungmetaller och olja.
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka inaturen.
Det innebär att vi ska arbeta för att minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning.
3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas.
Vi ska inte använda våra resurser i en snabbare takt än naturen hinner återskapa dem. Vi ska till exempel undvika att förbruka mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten.
4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov
Även om alla ovanstående villkor är uppfyllda kan ett samhälle inte bli långsiktigt hållbart om inte människor mår bra. Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser de mänskliga behoven för alla människor.
Naturligtvis strävar Halmstads kommun idenna riktning, och i vår värdegrund nämns: ”att Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”
Sist men inte minst bör det också nämnas att vid tidningen Miljöaktuellts senaste rankning över de miljöbästa placerade sig Halmstad på plats 29 (förra året var det plats 183)
Bertil Nilsson (FP) kontaktpolitiker för Halmstads kommun i Sveriges Ekokommuner
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)