Svar till Jessica Ståhl 16/11.
Jag håller med om att vi har stora utmaningar inom barnomsorgen/förskolan i Halmstads kommun, som vi måste ta itu med under den kommande mandatperioden.
Under den gångna perioden har vi hela tiden haft en stark önskan att, bland annat, minska barngrupperna inom förskolan och förtäta bland pedagogerna. Våra intentioner har dock ständigt gäckats av bland annat växande barnkullar. Vi har med knapp marginal klarat av kravet att kunna erbjuda plats på en förskola inom fyra månader från det att föräldrarna begär det.
Inför den kommande mandatperioden finns en stark önskan inom alliansen att förbättra barnens situation i kommunen. Vi kommer fortsätta jobba för minskade barngrupper, högre personaltäthet och ett mer kvalitativt innehåll i våra förskolor. I en utopisk värld skulle förskolläraren förfoga över avsevärt mer planeringstid än vad som är fallet idag. Finansieringen av en sådan reform är dock långt ifrån enkel att lösa.
Per Carlsson (FP), ledamot ibarn- och ungdomsnämnden och ersättare i Kommunfullmäktige
måndag, november 22, 2010
tisdag, november 09, 2010
Anförande i regionfullmäktige Halland 8 nov 2010 av Fatima Svanå (FP)
Herr Ordförande, regionfullmäktigledamöter, press och åhörare!
När vi nu bildar Nya region Halland har vi här, förutom allt annat som tagits upp i alla anföranden, även ansvar för fyra skolor.
I regionen verkar Naturbruk Halland som består av Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet. Det är två skolor med en gemensam organisation och en gymnasiechef. Under kommande mandatperiod vill Folkpartiet satsa ännu mer på att knyta dessa skolor mer ihop med de utvecklingsprojekt som regionen ansvarar för. Regional utveckling och utbildningen av gymnsieungdomar kan bara gynnas av ett tätare samarbete mellan olika projekt, t ex biogasprojektet som regionen driver på plats vid Plönningegymnsiet.
Vi behöver även involvera den högre utbildningen i dessa projekt. Samarbete ger mervärde. Och i vår region har vi de allra bästa förutsättningarna att samarbeta över alla gränser, vi är helt enkelt lagom stora här i Halland! När regionen nästa år har planerat att utveckla en strategi tillsammans med högskolan är givetvis de regionala utvecklingsprojekten en självklar ingrediens!
Vi har även två folkhögskolor i regionen. I Åsa ligger den kanske vackraste belägna folkhögskola vi har i Sverige, Löftadalens folkhögskola. Där har man bl a arbetat fram ett koncept för långtidsarbetslösa som behöver ett första försiktigt steg ut ur utanförskapet. Detta är något att utveckla och dra nytta av i regionen.
Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro har numera en filial i Halmstad och är mycket populär.
Tillsammans arbetar folkhögskolorna med kvalitetsutveckling för att vi i hela landet ska få en mer likvärdig folkhögskoleutbildning och det är med spänning jag ser fram emot att följa hur kvalitetsarbetet implementeras och utvecklas i Halland de kommande åren.
Kulturpolitiken i Halland blir väldigt spännande de kommande åren! Regionens nya kulturplan som ju är ett mycket välskrivet och gediget dokument ger förutsättningar för nytänkande, innovationer och växtkraft! Kulturen i Halland ska komma alla hallänningar till del, men i planen lyfts de olika kommunerna fram som specialister på just "sina grejer". Och det är precis så här vi ska jobba i halland, vi ska lyfta varandra! Det tjänar vi alla på och Halland blir en attraktiv plats att bo i och att besöka.
Kulturen har ett egenvärde men är väldigt viktig för att vi människor ska inspireras och utvecklas som de fria individer vi är! Kultur har även en hälsofrämjande effekt och det är helt rätt att utveckla kultur i vården för hallänningarnas hälsa.
För barnen i Halland är det synnerligen viktigt att få del av det rika kulturutbud Halland erbjuder och kommer att erbjuda! (Därför finns barnperspektivet med i kulturplanen och är beaktat under varje utvecklingsområde och är en prioriterad målgrupp.) Skolan är såklart en viktig arena när vi talar om att erbjuda barn kulturupplevelser av olika slag.
Det är avgörande att kulturinstutionerna i regionen samarbetar med skolorna runt om i Halland så att alla barn får möjlighet att möta olika konstformer och att de själva får utveckla sin kreativa förmåga så som det står uttryckt i läroplanerna för båda förskola och grundskola.
Västkustbanan. Say no more. Det är den i särklass viktigast infrastruktursatsningen för hallänningarna under planperioden.
Inte en dag för tidigt byggs nu Resecentrum i Halmstad. Det är helt klart viktigt för hela regionen, men också för Halmstadborna att man framöver kommer till ETT centrum för buss och tåg och inte till tre olika som idag.
Flygplatsen är en del av Hallands kollektivtrafik och viktigt för hela regionen (men kanske allra viktigast för dem som bor i mitten av Halland och även innanför Hallands inland.) Att utveckla flygplatsen är givetvis inte bara en angelägenhet för Halmstad Kommun, utan ska betraktas som en regional angelägenhet.
En specialare som vi med hjälp av EU strukturfonder nu utvecklar i Halland är den s k Kattegattleden, som ju ska bli en cykelled med upplevelser längs vägen. Jag själv har aldrig hört talas om något liknande innan och jag är stolt över att vi i Halland vågar oss på nytänkande som inte bara gynnar folkhälsa och rekreation, utan även turismen och det lokala näringslivet och i synnerhet det som består av små företag på landsbygden.
Framöver kommer ju Region Halland att få ett samlat ansvar över hela regionens kollektivtrafik, vilket ger ökade möjligheter att ge hallänningen den bästa service! Som resenär ska det vara så enkelt som möjligt! Det måste hela tiden vara vårt fokus att den som planerar och köper sin resa ska kunna göra det på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt, oavsett vart du ska resa, inom eller utom Halland. Kollektivtrafiken ska vara till för resenären, inte utföraren. Det är det viktigaste att komma ihåg när vi på allvar utformar Hallands kollektivtrafik under mandatperioden!
När vi nu bildar Nya Region Halland finns det en fokusfråga som inte finns omnämnd så mycket men som vi ska ha med oss i alla de beslut vi fattar. Det är en fråga som påverkar oss alla och som gör att halva Halland skulle lämnas utanför det regional utvecklingsarbetet och den goda vården om vi inte fokuserade på detta. Det handlar så klart om jämställdhet - eller mer korrekt; genusperspektivet. Det kan inte vara ett område för sig utan det ska prägla hela vår organisation.
Till exempel ska det…..
- Det ska vara lika okej för en kille att på Plönningegymnasiet läsa en hästutbildning precis som en tjej ska kunna läsa maskin.
- När det gäller kulturen är det självklart att det utformas en jämställdhetspolicy som både institutionerna och det fria kulturlivet följer.
- Här i regionfullmäktige är det självklart att både män och kvinnor är med och delar på den politiska makten.
- Som arbetsgivare är det av yttersta vikt att vi visar att karriärmöjligheterna ska vara lika stora för såväl anställda kvinnor som anställda män och att föräldraledighet inte innebär att man står utanför löneutveckling eller fortbildningsmöjligheter.
Vi har en god hälsa och folkhälsa i Halland. Men vi ska fortfarande kämpa för att folkhälsan ökar.
Vi har i delårsbokslutet kunna läsa om rapporten "Hur mår hallänningen". Det är intressant att notera att den enskilt största faktorn för en god hälsa är vilket kön du tillhör. Det är såklart ingenting tjänstemännen inom Folkhälsa kan komma tillrätta med i folkhälsoarbetet enbart, men det är något som vi alla kan påverka genom alla politiska beslut vi fattar i nämnder och styrelser. Folkpartiet värnar om allas lika möjligheter till utveckling och hälsa!
I våra handlingar kan vi se hur de olika programområdena beskrivs för regional utveckling. På sidan 73 behandlas ”kommunal samverkan.” Det är ett honnörsord för oss hallänningar och det regionförbund vi nu lämnar bakom oss har verkligen bidragit till att öka det multilaterala samarbetet, om vi nu kallar det så ;-)
Det finns oerhört många frågor som lämpar sig för samverkan i Halland. Jag påminner gärna om att vår befolkningsmängd i Halland är ungefär lika stor som Malmö stad. Snart når vi 300 000 strecket i Halland!! Då förstår ni ju att det mesta skulle gå att samverka kring när det gäller sociala frågor eller utbildningsmöjligheter, som ju också kommit väldigt långt i ”gamla” Region Hallands regi.
En fråga som berör mig mycket och som Folkpartiet i åratal runt om i Sverige kämpat för är att barn, utsatta för olika former av fysiska övergrepp, ska få ett så bra bemötande av samhället som möjligt. För att detta skall ske behöver vi snarast i Halland inrätta en samverkansorganisation som i flera andra län kallas för Barnahus, det vi i Folkpartiet kallar Barnrättscentrum i den motion vi skrev till ”gamla regionfullmäktige” i februari 2007.
Det är vår förbannade skyldighet att se till att när ett barn utsätts för, kanske det mest förfärliga som kan hända, att vi åtminstone efteråt, när det uppstår misstankar hos t ex skolpersonal, att det då ska finnas en smidig och proffsig organisation som gör att barnet på ett bekvämt sätt (hur bekvämt det nu kan bli??!) kan berätta om övergreppen.
Barnet behöver bara berätta en gång - förundersökningen snabbas på ngt oerhört och förövaren kan gripas fort och försvinner från barnet som slipper utsättas för fler övergrepp! Det här är något mina vänner som vi bara måste arbeta vidare med när vi nu tillträder som folkvalda i Nya Regionfullmäktige!!!
Tack.
När vi nu bildar Nya region Halland har vi här, förutom allt annat som tagits upp i alla anföranden, även ansvar för fyra skolor.
I regionen verkar Naturbruk Halland som består av Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet. Det är två skolor med en gemensam organisation och en gymnasiechef. Under kommande mandatperiod vill Folkpartiet satsa ännu mer på att knyta dessa skolor mer ihop med de utvecklingsprojekt som regionen ansvarar för. Regional utveckling och utbildningen av gymnsieungdomar kan bara gynnas av ett tätare samarbete mellan olika projekt, t ex biogasprojektet som regionen driver på plats vid Plönningegymnsiet.
Vi behöver även involvera den högre utbildningen i dessa projekt. Samarbete ger mervärde. Och i vår region har vi de allra bästa förutsättningarna att samarbeta över alla gränser, vi är helt enkelt lagom stora här i Halland! När regionen nästa år har planerat att utveckla en strategi tillsammans med högskolan är givetvis de regionala utvecklingsprojekten en självklar ingrediens!
Vi har även två folkhögskolor i regionen. I Åsa ligger den kanske vackraste belägna folkhögskola vi har i Sverige, Löftadalens folkhögskola. Där har man bl a arbetat fram ett koncept för långtidsarbetslösa som behöver ett första försiktigt steg ut ur utanförskapet. Detta är något att utveckla och dra nytta av i regionen.
Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro har numera en filial i Halmstad och är mycket populär.
Tillsammans arbetar folkhögskolorna med kvalitetsutveckling för att vi i hela landet ska få en mer likvärdig folkhögskoleutbildning och det är med spänning jag ser fram emot att följa hur kvalitetsarbetet implementeras och utvecklas i Halland de kommande åren.
Kulturpolitiken i Halland blir väldigt spännande de kommande åren! Regionens nya kulturplan som ju är ett mycket välskrivet och gediget dokument ger förutsättningar för nytänkande, innovationer och växtkraft! Kulturen i Halland ska komma alla hallänningar till del, men i planen lyfts de olika kommunerna fram som specialister på just "sina grejer". Och det är precis så här vi ska jobba i halland, vi ska lyfta varandra! Det tjänar vi alla på och Halland blir en attraktiv plats att bo i och att besöka.
Kulturen har ett egenvärde men är väldigt viktig för att vi människor ska inspireras och utvecklas som de fria individer vi är! Kultur har även en hälsofrämjande effekt och det är helt rätt att utveckla kultur i vården för hallänningarnas hälsa.
För barnen i Halland är det synnerligen viktigt att få del av det rika kulturutbud Halland erbjuder och kommer att erbjuda! (Därför finns barnperspektivet med i kulturplanen och är beaktat under varje utvecklingsområde och är en prioriterad målgrupp.) Skolan är såklart en viktig arena när vi talar om att erbjuda barn kulturupplevelser av olika slag.
Det är avgörande att kulturinstutionerna i regionen samarbetar med skolorna runt om i Halland så att alla barn får möjlighet att möta olika konstformer och att de själva får utveckla sin kreativa förmåga så som det står uttryckt i läroplanerna för båda förskola och grundskola.
Västkustbanan. Say no more. Det är den i särklass viktigast infrastruktursatsningen för hallänningarna under planperioden.
Inte en dag för tidigt byggs nu Resecentrum i Halmstad. Det är helt klart viktigt för hela regionen, men också för Halmstadborna att man framöver kommer till ETT centrum för buss och tåg och inte till tre olika som idag.
Flygplatsen är en del av Hallands kollektivtrafik och viktigt för hela regionen (men kanske allra viktigast för dem som bor i mitten av Halland och även innanför Hallands inland.) Att utveckla flygplatsen är givetvis inte bara en angelägenhet för Halmstad Kommun, utan ska betraktas som en regional angelägenhet.
En specialare som vi med hjälp av EU strukturfonder nu utvecklar i Halland är den s k Kattegattleden, som ju ska bli en cykelled med upplevelser längs vägen. Jag själv har aldrig hört talas om något liknande innan och jag är stolt över att vi i Halland vågar oss på nytänkande som inte bara gynnar folkhälsa och rekreation, utan även turismen och det lokala näringslivet och i synnerhet det som består av små företag på landsbygden.
Framöver kommer ju Region Halland att få ett samlat ansvar över hela regionens kollektivtrafik, vilket ger ökade möjligheter att ge hallänningen den bästa service! Som resenär ska det vara så enkelt som möjligt! Det måste hela tiden vara vårt fokus att den som planerar och köper sin resa ska kunna göra det på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt, oavsett vart du ska resa, inom eller utom Halland. Kollektivtrafiken ska vara till för resenären, inte utföraren. Det är det viktigaste att komma ihåg när vi på allvar utformar Hallands kollektivtrafik under mandatperioden!
När vi nu bildar Nya Region Halland finns det en fokusfråga som inte finns omnämnd så mycket men som vi ska ha med oss i alla de beslut vi fattar. Det är en fråga som påverkar oss alla och som gör att halva Halland skulle lämnas utanför det regional utvecklingsarbetet och den goda vården om vi inte fokuserade på detta. Det handlar så klart om jämställdhet - eller mer korrekt; genusperspektivet. Det kan inte vara ett område för sig utan det ska prägla hela vår organisation.
Till exempel ska det…..
- Det ska vara lika okej för en kille att på Plönningegymnasiet läsa en hästutbildning precis som en tjej ska kunna läsa maskin.
- När det gäller kulturen är det självklart att det utformas en jämställdhetspolicy som både institutionerna och det fria kulturlivet följer.
- Här i regionfullmäktige är det självklart att både män och kvinnor är med och delar på den politiska makten.
- Som arbetsgivare är det av yttersta vikt att vi visar att karriärmöjligheterna ska vara lika stora för såväl anställda kvinnor som anställda män och att föräldraledighet inte innebär att man står utanför löneutveckling eller fortbildningsmöjligheter.
Vi har en god hälsa och folkhälsa i Halland. Men vi ska fortfarande kämpa för att folkhälsan ökar.
Vi har i delårsbokslutet kunna läsa om rapporten "Hur mår hallänningen". Det är intressant att notera att den enskilt största faktorn för en god hälsa är vilket kön du tillhör. Det är såklart ingenting tjänstemännen inom Folkhälsa kan komma tillrätta med i folkhälsoarbetet enbart, men det är något som vi alla kan påverka genom alla politiska beslut vi fattar i nämnder och styrelser. Folkpartiet värnar om allas lika möjligheter till utveckling och hälsa!
I våra handlingar kan vi se hur de olika programområdena beskrivs för regional utveckling. På sidan 73 behandlas ”kommunal samverkan.” Det är ett honnörsord för oss hallänningar och det regionförbund vi nu lämnar bakom oss har verkligen bidragit till att öka det multilaterala samarbetet, om vi nu kallar det så ;-)
Det finns oerhört många frågor som lämpar sig för samverkan i Halland. Jag påminner gärna om att vår befolkningsmängd i Halland är ungefär lika stor som Malmö stad. Snart når vi 300 000 strecket i Halland!! Då förstår ni ju att det mesta skulle gå att samverka kring när det gäller sociala frågor eller utbildningsmöjligheter, som ju också kommit väldigt långt i ”gamla” Region Hallands regi.
En fråga som berör mig mycket och som Folkpartiet i åratal runt om i Sverige kämpat för är att barn, utsatta för olika former av fysiska övergrepp, ska få ett så bra bemötande av samhället som möjligt. För att detta skall ske behöver vi snarast i Halland inrätta en samverkansorganisation som i flera andra län kallas för Barnahus, det vi i Folkpartiet kallar Barnrättscentrum i den motion vi skrev till ”gamla regionfullmäktige” i februari 2007.
Det är vår förbannade skyldighet att se till att när ett barn utsätts för, kanske det mest förfärliga som kan hända, att vi åtminstone efteråt, när det uppstår misstankar hos t ex skolpersonal, att det då ska finnas en smidig och proffsig organisation som gör att barnet på ett bekvämt sätt (hur bekvämt det nu kan bli??!) kan berätta om övergreppen.
Barnet behöver bara berätta en gång - förundersökningen snabbas på ngt oerhört och förövaren kan gripas fort och försvinner från barnet som slipper utsättas för fler övergrepp! Det här är något mina vänner som vi bara måste arbeta vidare med när vi nu tillträder som folkvalda i Nya Regionfullmäktige!!!
Tack.
måndag, november 01, 2010
Vi är inte för kvotering
Christian Carlsson och Emil Svensson från KDU skriver i en debattartikel i HP den 11 oktober att kvotering alltid leder till diskriminering. Duon har rätt i att en konsekvens av kvotering är diskriminering, de förbiser dock i sin artikel ett antal, för ett modernt samhälle, oacceptabla missförhållanden.
Den första punkten vi anser de tar fel på är när de skriver om människors lika rätt att förverkliga sin egen potential. Detta är onekligen en viktig grundpelare både för jämställdhet och för oss liberaler. Dock gör de en tankelapsus då de inte inser att det finns en koppling mellan rätten för alla att förverkliga sin fulla potential och representationen av båda könen i våra börsbolag.
Vi utgår från att män och kvinnor från början har minst lika stor intelligens, till det lägger vi det faktum att det i dag finns fler högutbildade kvinnor än män. Om vi utifrån dessa två strecksatser betraktar resonemanget om lika rättigheter att förverkliga sin potential, så är det för oss helt obegripligt att endast 21 procent av börsbolagens styrelseledamöter är kvinnor.
Alliansregeringen har tagit bort hotet om kvotering för svenska börsbolag. Sedan detta gjordes har representationen av kvinnor i de största bolagens styrelser minskat. Glädjande är dock att de medelstora och små börsbolagen ökar representationen av kvinnor i sina styrelser.
Vi är inte för kvotering till börsbolagens styrelser, men resonemanget ovan visar att det behövs incitament för att inte slösa bort den inneboende kraften i mer än halva vår befolkning. Att en persons könstillhörighet inte ska få sätta stopp för dess framtida karriär är en självklarhet. Tyvärr är det inte så i dag, en stor del av de individer, vilka vore lämpade för styrelseuppdrag, får aldrig chansen.
En del av den här obalansen mellan könen kommer från familjebildandet där normen är att kvinnan tar det största ansvaret, vilket får konsekvenser för resten av hennes yrkesverksamma liv och för hennes kommande pension. Även här är vi för valfrihet och att familjen ska kunna göra sina egna val, det får dock inte automatiskt innebära negativa följdverkningar för landets kvinnor. Folkpartiet vill stärka landets pappor och ge dem instrument för att ta över en del av makten i hemmet.
Slutligen tillbaka till bolagen, deras ägare måste få välja sina styrelser, det är deras rättighet, Folkpartiet liberalerna vill dock införa en jämställdhetsrankning av våra börsbolag. Syftet med rankningen är att bilda underlag för vidare debatt och på så vis sätta mer fokus på jämställdhetsfrågor i bolagssammanhang.
Per Carlsson (FP), Halmstad
Fatima Svanå (FP), Halmstad
Den första punkten vi anser de tar fel på är när de skriver om människors lika rätt att förverkliga sin egen potential. Detta är onekligen en viktig grundpelare både för jämställdhet och för oss liberaler. Dock gör de en tankelapsus då de inte inser att det finns en koppling mellan rätten för alla att förverkliga sin fulla potential och representationen av båda könen i våra börsbolag.
Vi utgår från att män och kvinnor från början har minst lika stor intelligens, till det lägger vi det faktum att det i dag finns fler högutbildade kvinnor än män. Om vi utifrån dessa två strecksatser betraktar resonemanget om lika rättigheter att förverkliga sin potential, så är det för oss helt obegripligt att endast 21 procent av börsbolagens styrelseledamöter är kvinnor.
Alliansregeringen har tagit bort hotet om kvotering för svenska börsbolag. Sedan detta gjordes har representationen av kvinnor i de största bolagens styrelser minskat. Glädjande är dock att de medelstora och små börsbolagen ökar representationen av kvinnor i sina styrelser.
Vi är inte för kvotering till börsbolagens styrelser, men resonemanget ovan visar att det behövs incitament för att inte slösa bort den inneboende kraften i mer än halva vår befolkning. Att en persons könstillhörighet inte ska få sätta stopp för dess framtida karriär är en självklarhet. Tyvärr är det inte så i dag, en stor del av de individer, vilka vore lämpade för styrelseuppdrag, får aldrig chansen.
En del av den här obalansen mellan könen kommer från familjebildandet där normen är att kvinnan tar det största ansvaret, vilket får konsekvenser för resten av hennes yrkesverksamma liv och för hennes kommande pension. Även här är vi för valfrihet och att familjen ska kunna göra sina egna val, det får dock inte automatiskt innebära negativa följdverkningar för landets kvinnor. Folkpartiet vill stärka landets pappor och ge dem instrument för att ta över en del av makten i hemmet.
Slutligen tillbaka till bolagen, deras ägare måste få välja sina styrelser, det är deras rättighet, Folkpartiet liberalerna vill dock införa en jämställdhetsrankning av våra börsbolag. Syftet med rankningen är att bilda underlag för vidare debatt och på så vis sätta mer fokus på jämställdhetsfrågor i bolagssammanhang.
Per Carlsson (FP), Halmstad
Fatima Svanå (FP), Halmstad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)