Skandal!

Vad ska vi med opposition till? Vi har ju en mediahungrig representant i SPI som gör allt för att få komma i tidningen, tom äventyrar kommunens budget. Hur ska vi i Alliansen kunna lita på SPI? Jag (Rutger Johannesson)tycker, om inte SPI:s styrelse kan garantera att detta inte händer igen, är det dags att byta Allianspartner till en som det går att lita på. Läs artikel I HP

SKL:s remissvar på Ansvarsutredningen

Genomför Ansvarskommitténs förslag
Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker merparten av Ansvarskommitténs förslag i sitt remissyttrande, som på fredagen antogs av förbundets styrelse. Förbundet framhåller särskilt regeringens ansvar för att statens regionala indelning anpassas till den nya läns- och regionindelningen.
Länk till SKL

Bra rutet Bertil Nilsson

En stor eloge till Bertil Nilssons debattartikel ”Politiska vildar bör stoppas” i HP den 8 augusti. Jag håller fullständigt med om att kan man inte längre representera det parti, för vilket man är vald, bör man ställa sin plats till förfogande. En ersättare för nämnda parti får då rycka in. Det är upprörande att det finns ”politiska vildar” i politiska församlingar. De borde ha så mycket skamkänsla att de ställde sina platser till förfogande. Fortsätter detta trots allt, borde riksdag och regering göra ändringar i kommunallagen och riksdagsordningen för att komma åt dessa ”kryphål”.


ÅKE HOLMQVIST (S)

”Halland kan stå på egna ben”

Mycket i utredningen är bra, men Halland kan stå på egna ben. Så kan man kort sammanfatta landstingsstyrelsens svar på Ansvarsutredningens slutbetänkande som bland annat diskuterar större regioner i Sverige.
Läs hela artikeln i HP

Seriös debatt välkomnas

Debatten om på vilket sätt Halmstad skall få en modern och ändamålsenlig fotbollsarena pågår. HBK:s ledning är mycket aktiv i frågan. HBK:s supportar deltar också i opinionsbildningen. Det är självfallet välkommet både med debatt och med förslag.

Vi tycker dock att det är tråkigt att, som en insändarskribent ger uttryck för i Hallandsposten den 8 augusti, tala om att kommunen pytsar ut drygt 400 miljoner kronor på en ny arenahall för inomhusidrotten, som om detta skulle vara negativt. Det är den enskilt största satsningen på idrotten i Halmstad någonsin och en efterlängtad ersättning för den gamla sporthallen. För övrigt är den rätta siffran för investeringen i ny arenahall för idrott och evenemang 360 miljoner kronor.

Den byggnation på Tullkammarkajen som HBK föreslagit för att finansiera en ny arena är inte så enkel att påbörja rakt av. Det kräver en bredare analys av bostadsbyggandet i hela kommunen, innan man drar ingå ett sådant jätteprojekt.

Planerna på en ny Nissanförbindelse måste först få en tydligare form, liksom vad som kan komma att krävas för investeringar i infrastruktur och offentlig service i området. I Nordicums ursprungliga idé fanns också en tanke om att bygga på höjden, kanske i storleksordningen 40 våningar. Vill man förändra stadens skyline, så tycker vi man skall ha respekt för att det kräver en del överväganden först.

Det som nu sker är att kommunen skaffar sig en djupare kunskap om vilka möjligheter som finns för att skapa en bra fotbollsanläggning i Halmstad och hur en sådan skall utformas. En sådan analys skall även avse olika typer av finansiella lösningar som inkluderar både investeringen i ny arena och kostnaderna för den årliga driften som följer, liksom hur det lokala näringslivet på olika sätt kan involveras och andra sammanhängande frågor.

När det kommer till investeringar av denna storleksordning kan ett sätt vara att lägga upp projekt som innebär att olika intressenter får lämna förslag genom ett tävlingsförfarande. Självfallet är dialogen med fotbollens aktörer central i arbetet. En arbetsgrupp bör arbeta med frågan. HBK:s ordförande visar stor vilja till konstruktiv dialog. Vi tror dock inte att diskussionen tjänar på pajkastning och förenklingar av det slag som kommer till uttryck från en del personer, oftast anonymt.

De hittillsvarande diskussionerna har skett i samförstånd med socialdemokraternas företrädare. Vi strävar efter att finna långsiktiga lösningar i denna fråga.

Vi vill samtidigt påminna om att behoven av investeringar i kommunen är mycket stora när det gäller utbyggnad av gruppbostäder, förskolor, en ny gymnasieskola, vägar och resecentra andra typer av investeringar som är en del av den kommunala servicen.

Slutligen tycker vi det är mycket roligt att HBK har haft en framgångsrik säsong.


CARL FREDRIK GRAF (M)
BERTIL NILSSON (fp)
GUNNEL BENGTSSON (c)
RAMESH CHIBBA (kd)
ARNOLD GUSTAVSSON (spi)

Officiellt räknas inte Zand som sd-politiker

Michael Zand får sympatisera med Sverigedemokraterna hur mycket han vill men han får inte titulera sig som Sverigedemokrat på kommunens hemsida.
Läs artikel i Hallandsposten

Vi vill bygga skola i Frennarp!

Vi vill inför kommunfullmäktiges debatt om Örjansskolan redovisa vår syn i denna fråga. Vi har inte något emot byggnaden Örjansskolan eller den skolverksamhet som bedrivs där. Byggnaden kommer att stå kvar i framtiden även om det blir så att det inte bedrivs skolverksamhet i husen.

För närvarande diskuteras två olika alternativ för skolor i centrala lägen. Det ena är att bygga en helt ny skola för 400 elever i Furet/Frennarp och låta kulturskolans elever vara kvar i dagens centrala lokaler. Det andra alternativet är att renovera Örjansskolan för cirka 400 elever och dessutom flytta in kulturskolans verksamhet där. Kulturskolans nuvarande specialanpassade byggnad skulle i det fallet byggas om för annat ändamål än skola. Vi förordar en ny skola. Ur ett undervisningsperspektiv så erbjuder en ny skola goda möjligheter att anpassa skolan efter den pedagogik som är vägledande idag. Det gäller klassrum, grupprum, specialsalar, pausutrymmen med mera. Med en ny skola får vi en bättre miljö för elever och personal och som bättre passar dagens arbetssätt.

En ny skola kostar cirka 108 miljoner kronor att bygga. Alternativet renoverad Örjansskola med kulturskola beräknas kosta 189 miljoner. Barn- och ungdomsnämnden kommer att få en årlig merkostnad på cirka sju miljoner kronor enbart i hyreskostnader om Örjansskolan behålls.

När det gäller den exakta placeringen av en ny skolbyggnad är vi öppna för att diskutera olika alternativ i området Furet/Frennarp. Hänsyn ska tas till de boendes berättigade önskan att ha möjlighet till rekreation i sin närmiljö.

Över tiden ändras antalet barn i bostadsområdena, som gör att skolornas upptagningsområden justeras. Vi vet dock att Furulundsskolan i dag har många elever och behöver avlastas, vilket behöver ske i båda alternativen.

Det är positivt att lägga en kulturprofilering för Örjansskolan, men för den skull är det inte nödvändigt att integrera kulturskolan lokalmässigt. Det är viktigt att komma ihåg att kulturskolan vänder sig till alla elever i kommunen och bör vara placerad så att det är lätt för elever att med hjälp av kollektivtrafik kunna ta sig till skolan. Dagens placering i de specialanpassade lokalerna vid Österskans bussterminal torde vara utmärkt.

Beträffande framtiden för byggnaden Örjansskolan så är det vår avsikt att erbjuda den till försäljning men med krav på bevarat utseende. I byggnaden kan till exempel skapas lokaler för småföretag inom service- och tjänstesektorerna. Kanske finns det delar av området som kan användas för kulturverksamhet, exempelvis i samverkan med länsmuseet. Oavsett vilket av alternativen som genomförs bedömer vi att det finns anledning att ta upp en diskussion om en ny gång- och cykelväg över Nissan, vilket skulle skapa ett naturligt trafiksäkert stråk både för elever och vuxna att ta sig mellan bostadsområden i norr.


CARL FREDRIK GRAF (M)
BERTIL NILSSON (fp)
GUNNEL BENGTSSON (c)
RAMESH CHIBBA (kd)
ARNOLD GUSTAVSSON (spi)

"Extraval i kommunerna kan stoppa Sverigedemokraterna"

Borgerlig uppgörelse klar: Skapa möjligheter till fungerande majoriteter när
Sverigedemokrater och partibytare blockerar beslutsprocessen.

Väljarnas inflytande över den lokala demokratin i kommuner och landsting måste
stärkas. Efter senaste valet uppstod situationer där alla möjligheter till fungerande majoriteter blockerades.

När kommunernas beslutsförmåga sätts ur spel hotas människors välfärd. Därför måste även kommuner och landsting få möjlighet att utlysa extraval till den beslutande församlingen. De fyra borgerliga regeringspartierna kräver
nu att den sittande Grundlagsberedningen utreder villkoren för extraval i kommuner
och landsting. Det skriver de fyra partiernas partisekreterare Per Schlingmann (m),
Anders Flanking (c), Erik Ullenhag (fp) och Lennart Sjögren (kd). Läs artikel i DN

Regionfrågan färdigutredd

Mängder av utredningar och arbetsgrupper har i mer än 30 års tid behandlat frågan om Sveriges regionala indelning och arbetsfördelning. Den senaste – Ansvarskommittén – arbetade i fyra år och slutbetänkandet är på 430 sidor. Nästan ingenting har kommit ut av allt detta utredande och det borde nu vara dags att sätta punkt. Ansvarskommittén har hängt upp sina förslag utifrån två sakområden: forskning och högre utbildning, respektive hälso- och sjukvård. Forskning och högre utbildning är utan tvekan en tillväxtfrämjande faktor. Kommitténs resonemang om behovet av ett universitet per region/län är dock vilseledande, inte minst med tanke på att ett antal skolor för högre utbildning på senare tid definierats som universitet utan att komma i närheten av den högkvalitativa och heltäckande forskning, som brukar förknippas med universitet.

Avgörande för Halland/Halmstad är istället att vi har nära till högkvalitativa utbildningsanstalter som universiteten i Göteborg och Lund samt Chalmers och LTH och därmed har lätt att få tillgång till högutbildad arbetskraft. Sjukvårdens organisation och finansiering är också en mycket viktig fråga. I ett patient/medborgarperspektiv gäller det både närsjukvården och den högspecialiserade vården. Ingenting talar för att större regioner automatiskt skulle ge en bättre vård på något av dessa områden. Eventuella vinster avseende den tekniskt mest avancerade vården skulle ätas upp av förluster inom akutsjukvård och närsjukvård. Erfarenheterna från Västra Götaland talar sitt tydliga språk: den stora enheten medför längre avstånd, längre väntetider, svårare att nå kontakt. Detta har visat sig särskilt påtagligt inom primärvården.

Utredningen påstår tvärtom märkligt nog, att tillkomsten av Västra Götalandsregionen medfört gynnsamma organisatoriska lösningar med positiva effekter på sjukvårdsverksamheten. Detta är uppenbart oriktigt. Demokratiaspekten måste också beaktas. Det kan i förstone ses som en demokratisk vinst att uppgifter flyttas från statliga tjänstemän på t ex länsstyrelserna till direktvalda politiska organ. Så enkelt är det emellertid inte. För att demokratin skall kunna fungera krävs att medborgarna har intresse för och inflytande över de ärenden som skall hanteras av de politiska organen. Här är erfarenheterna från Västra Götaland övertydliga. De flesta människor har inga kunskaper om Västra Götalandsregionen och flertalet av dem som vet något ogillar regionen – allt enligt SOM-undersökningarna från Göteborgs Universitet. Med tanke på det ringa intresse väljarna hittills visat regionfrågorna är det tveksamt om det är någon demokratisk vinst alls med att införa regionkommuner och man kan inte rimligen ersätta de nuvarande i demokratisk ordning direkt valda landstingen med indirekt valda regionorgan. Det skulle öka det demokratiska underskottet på regional nivå.

Varken i Halland eller i Sverige som helhet finns någon folklig önskan att inrätta regioner. Demokratin i Sverige skulle tjäna på att regionfrågan nu en gång för alla kunde avföras från den politiska dagordningen.


BJÖRN MOLIN
Före detta landshövding i Halland

Halmstad vill bevara Halland

HALMSTAD
Kommunstyrelsen i Halmstad ställer sig bakom det gemensamma remissyttrande som Hallandskommunerna, landstinget Halland och region Halland utarbetat med anledning av Ansvarskommitténs betänkande.



Det innebär att Hallands kommuner och landsting vill bevara Halland som län men ställer sig bland annat bakom att det regionala utvecklingsansvaret i framtiden överförs från staten till det kommunala självstyrelsesystemet.

– Det finns en bred samstämmighet kring att bevara Halland och inte tvinga in länet i en storregion och det är glädjande att ledande regeringspartiföreträdare har anslutit sig till den halländska uppfattningen, säger kommunstyrelsens ordförande Carl Fredrik Graf (m).

– Vi vill samtidigt framhålla att ansvarskommitténs betänkande innehåller många kloka slutsatser för vår framtida samhällsorganisation, inte minst i förhållandet mellan den statliga och den kommunala nivån, goda grunder inför framtiden som tyvärr hamnat i skuggan av diskussionerna kring den geografiska indelningen, tillägger Graf.
Artikel i Hallandsposten

Sd vill halvera biljettpriset

Även vågmästarpartiet Sverigedemokraterna föreslår att det ska bli billigare att åka kollektivt. Partiet vill halvera kostnaden för ett årskort som därmed skulle kosta drygt 2 200 kronor.
Inför fullmäktiges budgetmöte om två veckor har socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet föreslagit att det införs ett 1 000-kronorskort inom Halmstads kommun.
Läs artikel i Hallandsposten

1 000-kortet betydligt dyrare

1 000-kortet betydligt dyrare
Förslaget kommer att kosta mer än vad oppositionen uppgett

2007-08-13 00:16
HALMSTAD
Förslaget om att införa ett 1 000-kort i kollektivtrafiken kostar betydligt mer än de sju miljoner kronor som den s-ledda oppositionen uppgett.

Läs hela artikeln i Hallandsposten

”Politiska vildar” bör stoppas

Hur kan vi egentligen tillåta att man kan få fortsätta som så kallad politisk vilde i de folkvalda församlingarna (kommunfullmäktige, landstings- och regionfullmäktige samt i riksdagen) när man väljer att lämna det parti som man fått mandat att representera?

För att bli invald så skall man som bekant vara representant för ett politiskt parti. Efter nomineringar och beslut i respektive parti blir kandidaterna sedan upptagna på en valsedel. Inbördes rangordning kan sedan något påverkas i samband med själva valet, det vill säga genom att kryssa för en kandidat som man vill få högre upp.

Detta kallas ju för personval men det sker liksom inom partiets ram. Vi har som bekant inget renodlat personval i Sverige.

Man kommer således in i dessa församlingar enbart genom ett parti.

Väljer man sedan under mandatperioden att inte vara med längre i sitt parti, så är det naturligtvis möjligt, men då anser jag att man inte skall kunna fortsätta som ”politisk vilde”. Utan partitillhörighet bör man inte få fortsätta att ha kvar sitt uppdrag. Det hör ju egentligen till god etik.

Vidare så skadas det politiska anseendet och förtroendet för politiken får därmed sig en knäck, vilket riskerar öka politikerföraktet.

Nu är det visserligen enligt nuvarande lagstiftning inte olagligt att sitta kvar i dessa församlingar men enligt min uppfattning bör det ändras så att det blir det.

Det bör nämnas att det naturligtvis även skall gälla i de fall när en förtroendevald byter parti under en mandatperiod. Det är ju bland annat falsk marknadsföring att i valrörelsen föra ett partis talan och sedan lämna detsamma och bli representant för ett annat parti. I dessa fallen har det mottagande partiet också ett ansvar.

Avslutningsvis vill jag betona att alla skall ha rätt att lämna sitt parti eller byta parti när som helst men således inte få sitta kvar på ett mandat man fått genom ett annat parti. Det skall vara rent spel i de folkvalda församlingarna och väljarna skall kunna lita på politiken, det vill säga både på de förtroendevalda och partierna i sin helhet.

De kandidater som väljarna lägger sin röst på skall alltså fullfölja sitt uppdrag. Det handlar egentligen om kvalitetssäkring i politiken.

Vi behöver alltså på olika sätt minska politikerföraktet och inte öka det. Vi skall vara rädda om vår demokrati och värna om densamma. Det är viktigt att vi bland annat verkar för att personer i framtiden vill åtaga sig politiska förtroendeuppdrag, vilket vi alla har ett ansvar för.

God etik i politiken är således mycket betydelsefullt.


BERTIL NILSSON (FP)
Kommunråd i Halmstad

Kaos att vänta?

De borgerliga och s måste komma överens!


2007-08-08 00:00
LEDARSTICK från HP


Oförmågan hos företrädarna för den borgerliga alliansen och socialdemokraterna i Halmstad att komma överens inför budgetdebatten i slutet av den här månaden leder till att de tre sverigedemokraterna i kommunfullmäktige kommer att få ett orimligt stort inflytande på kommande års budget.

Ännu återstår det några veckor innan det är dags att fatta beslut och förhoppningsvis återupptas diskussionerna om gemensamma tag. Vi har nämligen svårt att förstå att Carl Fredrik Graf (m) och Ingegerd Sahlström (s) är beredda att lämna fältet fritt för sverigedemokraterna som en följd av politisk prestige och låsning.

Ingen uppgörelse med (s) om budgeten

Vänsterblocket och alliansen står för långt ifrån varandra i budgetfrågan för att det ska kunna bli något samarbete. Det innebär att Sverigedemokraterna väljer hur pengarna ska fördelas.
Läs artikel i HP

SSU åter i blåsväder om bidrag

SSU:s ledning har sedan början av året känt till att deras Värmlandsdistrikt försökt lura till sig bidrag, enligt en centralt placerad källa inom ungdomsförbundet. Men SSU avvisar informationen som "smutskastning".
Läs artikel i DN

Halmstadfolkpartister i Almedalen

Läs hela reseskildringen här

Vem vill jobba kommunalt?

Artikel i HP:

Är Halmstads kommun en bra arbetsgivare? Svaret på den frågan avgör om kommunen skall lyckas i strävan att ersätta alla de kommunalt anställda som under de kommande tio åren kommer att gå i pension.

Konkurrensen om arbetskraften blir nämligen hård eftersom pensionsavgångarna är stora även inom det privata näringslivet.

Det är emellertid inte bara omfattande pensioneringar som vållar beslutsfattarna huvudbry. Befolkningen i Halmstad blir allt äldre och därmed ökar också behovet av äldreomsorg. Redan i dag är det svårt att rekrytera kvalificerad personal till hemtjänsten och äldreboendena.

Det lär inte blir lättare under den kommande tioårsperioden om inte politikerna är beredda att medverka till att personalens status höjs och att löneläget förbättras.

För dem som är i behov av omsorg är det för de flesta ointressant vem som är vårdgivare. Det avgörande är att omsorgen är av god kvalitet och att personalen är kunnig och tillmötesgående. Om de sedan är anställda av kommunen eller av någon entreprenör på omsorgsområdet uppfattar de allra flesta som en sekundär fråga.

Det folkpartistiska kommunrådet Bertil Nilsson har som ordförande i det kommunala personalutskottet en viktig roll att spela beträffande kommunens möjligheter att garantera halmstadborna en trygg personalförsörjning även under kommande år, då konkurrensen om arbetskraften kommer att bli hård och där oförberedda och ”snåla” kommuner kan komma att ”straffas” av de arbetssökande.

För dem som skall söka inträde på arbetsmarknaden spelar naturligtvis anställningsförhållandena en stor roll. Lönen är viktig för alla men även möjligheterna till vidareutveckling och fortbildning i yrket vägs in av de arbetssökande. Och trivseln på en arbetsplats samt möjligheterna att kunna påverka sina arbetsuppgifter har betydelse för den som har förmånen att kunna välja mellan olika arbetsplatser och arbetsgivare.

Lönesättningen är onekligen komplicerad inom kommuner och landsting. De anställdas löner betalas ju i stor utsträckning av skattepengar och när möjligheterna att höja kommunalskatten måste anses vara ytterst begränsade återstår för kommunpolitikerna att försöka att rationalisera verksamheten eller att höja avgifterna.

Hur de folkvalda än agerar får de räkna med kritik men om besluten är välmotiverade och fattas efter dialog med invånarna borde det inte vara en omöjlighet att kunna komma överens om de nödvändiga tagen.

Det råder knappast någon tvekan om att lönerna måste höjas rejält under de kommande åren för dem som jobbar inom äldreomsorgen om rekryteringen skall kunna tryggas.

Men detsamma gäller på skolans område. Om det även fortsättningsvis skall vara möjligt att locka unga människor med fallenhet för pedagogiska yrken till lärarutbildningarna krävs det att löneläget och statusen höjs rejält. Men vem skall betala?

Hittills har kommunpolitikerna vara förvånansvärt tysta när det gäller kommande års personalrekrytering och de allt högljuddare kraven på höjda löner till vissa grupper av kommunalt anställda. Därför är Bertil Nilssons synpunkter välkomna. Förhoppningsvis leder detta till en vitalare debatt, som gärna får föras i HP:s spalter.