Folkpartiet liberalerna i Halmstad vill utöka öppettiderna på Stadsbiblioteket. Vi vill ha öppet måndag-fredag 8-20 och lördag-söndag 10-16. Samma öppettider året om.
Vår utgångspunkt är medborgarperspektivet. Medborgaren i form av skattebetalare ska få valuta för skattepengarna. Nästan halva bibliotekskostnaden går åt till lokalkostnader. Därför borde lokalerna finnas tillgängliga i högre grad för medborgaren i form av biblioteksbesökare. Utökade öppettider ger mer tillgänglighet.
När receptionen öppnas klockan 8 på vardagar borde det vara självklart att hela biblioteket öppnas. Utökningen kan klaras utan tillskott av mer pengar. Personalstyrkan kan liksom i dag variera efter besöksantalet.
Med tanke på att Halmstad är en turiststad anser vi att stadsbiblioteket ska ha samma öppettider även på sommaren.
Folkpartiet var enda parti som röstade för detta förslag i kulturnämnden. Vi kommer fortsätta att driva frågan tills vi får en politisk majoritet för förslaget.
Tommy Lundkvist (FP)
Agneta van Toor (FP)
Håkan Wallin (FP)
tisdag, november 13, 2012
fredag, oktober 05, 2012
Halmstad sparade pengar
SVAR till Mariann Norell (V) 2/10.
När Halmstads kommun upphandlade två äldreboenden minskade kommunens årliga utgifter med 18 miljoner. Vänsterpartiet vill driva dessa äldreboenden i kommunal regi. Det skulle innebära att kommunen endera fick göra nedskärningar med 18 miljoner på annan verksamhet eller höja skatten med 18 miljoner.
Vill Vänsterpartiet kommunalisera asfaltsläggning och byggande också? Vi har aldrig hört Vänsterpartiet kritisera NCC:s vinstuttag eller byggföretagens aktieutdelningar. Tror Mariann Norell att det skulle bli billigare om kommunen hade egen byggverksamhet?
Vi tycker också det är märkligt att Mariann Norell kan tycka att kvalitet är det samma som hög personaltäthet. Det skulle innebära att fem outbildade och oerfarna alltid är bättre än fyra utbildade och erfarna. Socialstyrelsen har konstaterat att trots att privata företag har lägre personaltäthet än kommunal regi märktes ingen skillnad i kvalitet.
Till skillnad från Vänsterpartiet så värnar Folkpartiet liberalerna om skattebetalarnas pengar.
Tommy Lundkvist (FP)
Fatima Svanå (FP)
Per Carlsson (FP)
onsdag, oktober 03, 2012
”Varför inte ta bort övre pensionsgränsen?”
År 1960 var medellivslängden knappt 75 år för kvinnor och drygt 71 år för män. Nu är den 84 år för kvinnor och 80 år för män. Äldst blir man i Halland. Medellivslängden är ett mått på hur folkhälsan utvecklas.
Pensionsåldern sattes till 67 år 1913, då endast ett par procent av befolkningen blev äldre än så. Sedan dess har lagts ett kvarts sekel till vår medellivslängd. Sverige, liksom övriga länder, står inför en stor utmaning: hur ta vara på den växande andelen äldre i samhället?
Olika opinionsundersökningar, genomförda under senare år visar, att mellan sex procent och en tredjedel av de tillfrågade, skulle ha velat fortsätta att arbeta heltid eller deltid efter fyllda 65 eller 67 år. Skälen är flera. En del behöver inkomsten. Andra vill gå i pension samtidigt som sin partner. Åter andra tycker om sitt arbete och värderar kontakten med sina arbetskamrater högt och, inte minst, man vill känna sig behövd, som en del av samhället. Många, i synnerhet ensamstående äldre, känner sig isolerade från samhället.
Vårt samhälle måste bli bättre på att ta tillvara äldres kompetens både i arbetslivet och i samhället i stort. Det behövs en attitydförändring till äldre människor och till åldrande. Många är hjärtligt trötta på att vi människor klumpas ihop i åldersgrupper, som förutsätts vara likadana och vilja samma sak allihop. Vi föds som individer och fortsätter att vara det livet igenom.
Det pågår arbete med att ändra den lagstiftning vi har, som innebär rätt att vara kvar i arbetslivet fram till 67-årsdagen, just nu verkar det som om man kommer att landa på 69 år. Vi har nu rätt att gå i pension vid 61 års ålder. Varför inte plocka bort den övre gränsen?
Om arbetsgivare och arbetstagare kommer fram till att fortsätta tillsammans efter det att arbetstagaren fyllt 67 så går det bra, men man måste vara överens. Det vore bra om Halmstads kommun ville gå på denna frivilliga linje. Här har Halmstad alla förutsättningar att ta initiativ och se äldre som den resurs de är.
Marie Kaiding, Folkpartiet Halmstad
Pensionsåldern sattes till 67 år 1913, då endast ett par procent av befolkningen blev äldre än så. Sedan dess har lagts ett kvarts sekel till vår medellivslängd. Sverige, liksom övriga länder, står inför en stor utmaning: hur ta vara på den växande andelen äldre i samhället?
Olika opinionsundersökningar, genomförda under senare år visar, att mellan sex procent och en tredjedel av de tillfrågade, skulle ha velat fortsätta att arbeta heltid eller deltid efter fyllda 65 eller 67 år. Skälen är flera. En del behöver inkomsten. Andra vill gå i pension samtidigt som sin partner. Åter andra tycker om sitt arbete och värderar kontakten med sina arbetskamrater högt och, inte minst, man vill känna sig behövd, som en del av samhället. Många, i synnerhet ensamstående äldre, känner sig isolerade från samhället.
Vårt samhälle måste bli bättre på att ta tillvara äldres kompetens både i arbetslivet och i samhället i stort. Det behövs en attitydförändring till äldre människor och till åldrande. Många är hjärtligt trötta på att vi människor klumpas ihop i åldersgrupper, som förutsätts vara likadana och vilja samma sak allihop. Vi föds som individer och fortsätter att vara det livet igenom.
Det pågår arbete med att ändra den lagstiftning vi har, som innebär rätt att vara kvar i arbetslivet fram till 67-årsdagen, just nu verkar det som om man kommer att landa på 69 år. Vi har nu rätt att gå i pension vid 61 års ålder. Varför inte plocka bort den övre gränsen?
Om arbetsgivare och arbetstagare kommer fram till att fortsätta tillsammans efter det att arbetstagaren fyllt 67 så går det bra, men man måste vara överens. Det vore bra om Halmstads kommun ville gå på denna frivilliga linje. Här har Halmstad alla förutsättningar att ta initiativ och se äldre som den resurs de är.
Marie Kaiding, Folkpartiet Halmstad
Foto: Fröken Fokus
tisdag, september 18, 2012
Folkpartiet vill se ett samhälle med faktisk möjlighet att välja vård
För oss är det självklart att alla har rätt till sin åsikt, och vad vore en folkpartist som inte är beredd att strida för sin åsikt? Majoriteten av oss tror dock att ett ökat antal driftsformer för äldreboenden i Halmstad, skulle leda till en ökad valfrihet i äldrevården.
Behovet av äldrevård i Halmstad kommer att öka de närmaste decennierna. En av våra uppgifter som politiker är att se till att vi kan erbjuda en så bra vård som möjligt för våra äldre. Halmstad skall inte bara vara en attraktiv kommun för unga och förvärvsarbetande utan även för pensionärer och äldre.
Vi vill se ett samhälle där äldre i behov av vård har en faktisk möjlighet att välja hur vården skall se ut och vem som skall utföra den. Vi vill att vården har högsta möjliga kvalitet, det vill säga att mor- och farföräldrar blir behandlade med den respekt och kärlek de förtjänar. I ett sådant samhälle behövs självklart både kommunala och privata äldreboenden.
Valfriheten, det vill säga möjligheten att välja, välja bort, eller byta äldreboende, uppmuntrar ledning och personal till ständiga förbättringar. En mer effektiv vård skulle ge oss större ekonomiskt utrymme att satsa på de områden som verkligen behöver mer resurser.
I Halmstad finns idag 17 äldreboenden varav tre drivs i annan regi än kommunal. Erfarenheten av de privata alternativen är överlag god. Effekten av den kritiska granskning som uppstod vid privatiseringarna har även kommit att gynna de kommunala boendenas kvalitet och effektivitet. Detta då kommunen använt samma modell för att granska även de kommunala, något vi inte gjort förut i samma utsträckning.
Vi vill ha en kontrollerad övergång mellan privat och kommunal drift där processen noga övervakas både av ansvariga politiker och lokala medier. Vi tror dock inte att privata aktörer får en rimlig chans till etablering om vi begränsar dem till att enbart starta nya hem. Om det blir aktuellt att driva något av de kommunala äldreboendena i privat regi så vill vi vara tydliga med att Folkpartiets syfte kommer att vara att förbättra kvalitet och service för de boende samt att få en förbättrad ekonomi. På så sätt kan mer pengar satsas på områden i behov av ökade resurser.
Lovisa Aldrin , Roy Aronsson, Anders Blomqvist, Per Carlsson, Linda Halvordsson, Göran Göransson, Rutger Johannesson, Kristoffer Johansson, Marie Kaiding, Inger Larsson, Tommy Lundqvist, Håkan Ramsén, Fatima Svanå, Agneta van Toor, Håkan Wallin, Arife Yeniler, Suzanne Åkerlund
Folkpartiet i Halmstad, politiska gruppen
Behovet av äldrevård i Halmstad kommer att öka de närmaste decennierna. En av våra uppgifter som politiker är att se till att vi kan erbjuda en så bra vård som möjligt för våra äldre. Halmstad skall inte bara vara en attraktiv kommun för unga och förvärvsarbetande utan även för pensionärer och äldre.
Vi vill se ett samhälle där äldre i behov av vård har en faktisk möjlighet att välja hur vården skall se ut och vem som skall utföra den. Vi vill att vården har högsta möjliga kvalitet, det vill säga att mor- och farföräldrar blir behandlade med den respekt och kärlek de förtjänar. I ett sådant samhälle behövs självklart både kommunala och privata äldreboenden.
Valfriheten, det vill säga möjligheten att välja, välja bort, eller byta äldreboende, uppmuntrar ledning och personal till ständiga förbättringar. En mer effektiv vård skulle ge oss större ekonomiskt utrymme att satsa på de områden som verkligen behöver mer resurser.
I Halmstad finns idag 17 äldreboenden varav tre drivs i annan regi än kommunal. Erfarenheten av de privata alternativen är överlag god. Effekten av den kritiska granskning som uppstod vid privatiseringarna har även kommit att gynna de kommunala boendenas kvalitet och effektivitet. Detta då kommunen använt samma modell för att granska även de kommunala, något vi inte gjort förut i samma utsträckning.
Vi vill ha en kontrollerad övergång mellan privat och kommunal drift där processen noga övervakas både av ansvariga politiker och lokala medier. Vi tror dock inte att privata aktörer får en rimlig chans till etablering om vi begränsar dem till att enbart starta nya hem. Om det blir aktuellt att driva något av de kommunala äldreboendena i privat regi så vill vi vara tydliga med att Folkpartiets syfte kommer att vara att förbättra kvalitet och service för de boende samt att få en förbättrad ekonomi. På så sätt kan mer pengar satsas på områden i behov av ökade resurser.
Lovisa Aldrin , Roy Aronsson, Anders Blomqvist, Per Carlsson, Linda Halvordsson, Göran Göransson, Rutger Johannesson, Kristoffer Johansson, Marie Kaiding, Inger Larsson, Tommy Lundqvist, Håkan Ramsén, Fatima Svanå, Agneta van Toor, Håkan Wallin, Arife Yeniler, Suzanne Åkerlund
Folkpartiet i Halmstad, politiska gruppen
torsdag, september 06, 2012
Inget fortsatt förtroende för Sven Jägervall
Halmstad 2012-09-06 Pressmeddelande från Folkpartiet i Halmstad
På gruppmötet i måndags 3/9 beslutade en enig politisk grupp att vårt förtroende för Sven Jägervall är förbrukat. Han är en av Folkpartiets förtroendevalda med politiska uppdrag i kommunfullmäktige och hemvårdsnämnden i Halmstads kommun.
Beslutet fattade gruppen mot bakgrund av att Sven Jägervall vid hemvårdsnämndens sammanträde på onsdagen i förra veckan, valde att gå emot Folkpartiets och Femklöverns uppfattning i en för nämnden central och viktig fråga. Folkpartiet styr tillsammans med fyra andra partier Halmstads kommun genom en valteknisk samverkan och vi har normalt sett majoritet i hemvårdsnämnden. När Sven Jägervall trots långa diskussioner valde att gå emot det egna partiet och Femklöverns uppfattning, fick det konsekvensen att oppositionen vann omröstningen.
- Ett samarbete mellan fem partier i majoritet bygger på tillit och helhet. Vi har ansvaret för helheten och det finns en politisk överenskommelse och en arbetsordning inom Femklövern. Vi måste kunna lita på att ledamöter i nämnder och styrelser för den politik som är överenskommen. Sven har, trots uppmaningar om att följa spelreglerna, valt att rösta med oppositionen för att få igenom sitt eget personliga ställningstagande. Det är inte acceptabelt och gruppen känner helt enkelt inget förtroende för honom längre, säger Suzanne Åkerlund (FP) kommunråd.
För mer information kontakta:Folkpartiet LiberalernaSuzanne Åkerlund, Kommunråd Halmstads kommun
Tfn:070-604 57 50
E-post:suzanne.akerlund@halmstad.se
Inger Larsson, Gruppledare kommunfullmäktige Halmstads kommun
Tfn:072-219 90 26
E-post: inger.c.larsson@halmstad.se
lördag, september 01, 2012
Vad händer med gruppkänslan i FP-Halmstad
Läs här vad omvärlden och våra kamrater i Femklövern tycker om oss. Jag kan bara konstatera att vi är ute på tunn is. /Rutger
http://hallandsposten.se/asikter/ledare/1.1750287-vart-ar-folkpartiet-i-halmstad-pa-vag-i-kommunpolitiken-
http://hallandsposten.se/asikter/ledare/1.1750287-vart-ar-folkpartiet-i-halmstad-pa-vag-i-kommunpolitiken-
måndag, augusti 06, 2012
”När argumenten tryter hårdnar tonen”
Debatt. Klimatet på internet hårdnar. De senaste dagarna har jag bevittnat hur uttalade rasister går till hårt angrepp mot vanliga människor i sociala medier. En del av det som sagts har varit så störande för mig att jag genom den här artikeln måste skriva av mig.
Vilka är de då, dessa rasister? Män, i alla åldrar, med ordnade förhållanden är den bästa beskrivning jag kan åstadkomma. En del tar till en våldsglorifierande och mer öppet rasistisk retorik medan andra har en mer lågmäld profil.
Deras argumentation är ofta tunn och förutsägbar, de kastar fram vanliga fördomar och hänvisar sedan till Wikipedia eller brottstycken av forskning. De visar tydligt på hur vetenskap kan användas till mycket annat än det ursprungligen var avsett för. Allt de behöver göra är frisera sanningen lite, förtiga en mening här, förkorta en mening där och vips så stärker forskningen deras påståenden.
Jag trodde ärlig t talat inte att rasbiologin hade några följare kvar. Bevisligen hade jag fel då människorna ovan tror på den och dessutom har mage att hänvisa till genetiken som bevis för att rasläran skulle vara sann. Naturligtvis påstår de även att den vite mannen (betoning på mannen) står överst. Även intelligens- och IQ-begreppen är något de gärna använder sig av.
Så var börjar motargumenten?
Begreppet intelligens är i sig omdiskuterat och under ständig omarbetning. Frågan ”vad är intelligens?” har inget entydigt svar. Begreppet är skapat av människor, ursprungligen för att förtrycka andra människor. Därför är det intressant att det nu används i samma syfte igen. Förtrycket ligger bland annat i att genom intelligensmätningar kan människor kategoriseras med några värda mycket och andra värda mindre. För den som har tolkningsföreträde av begreppets innebörd kan sedan innehållet av mätningen utformas för att kategorisera de man vill ha överst som mest värda.
Jag anser att intelligensbegreppet och rasläran hör ihop. De har båda historiskt använts av överklass och imperialister för att stärka deras maktpositioner och förtrycka andra människor.
Nästa floskel som regelbundet återkommer är ”svenskfientlighet” och ”rasismen mot svenskar”. Personligen tycker jag det är löjligt att försvara sin egen rasism genom att hänvisa till att även den andra är rasistisk.
Ja rasism finns globalt, den bygger på rädsla, fördommar och okunskap. Den botas genom utbildning, resor och möten. Vi har själva skapat rasismen, vi har använt den för att rättfärdig våra krig, för att programera våra soldater att döda och för att säkra vårt inflytande. Det är nu dags för oss att lämna den långt bakom oss och kliva in i nästa, fredligare, epok.
Per Carlsson (FP), Eldsberga
Vilka är de då, dessa rasister? Män, i alla åldrar, med ordnade förhållanden är den bästa beskrivning jag kan åstadkomma. En del tar till en våldsglorifierande och mer öppet rasistisk retorik medan andra har en mer lågmäld profil.
Deras argumentation är ofta tunn och förutsägbar, de kastar fram vanliga fördomar och hänvisar sedan till Wikipedia eller brottstycken av forskning. De visar tydligt på hur vetenskap kan användas till mycket annat än det ursprungligen var avsett för. Allt de behöver göra är frisera sanningen lite, förtiga en mening här, förkorta en mening där och vips så stärker forskningen deras påståenden.
Jag trodde ärlig t talat inte att rasbiologin hade några följare kvar. Bevisligen hade jag fel då människorna ovan tror på den och dessutom har mage att hänvisa till genetiken som bevis för att rasläran skulle vara sann. Naturligtvis påstår de även att den vite mannen (betoning på mannen) står överst. Även intelligens- och IQ-begreppen är något de gärna använder sig av.
Så var börjar motargumenten?
Begreppet intelligens är i sig omdiskuterat och under ständig omarbetning. Frågan ”vad är intelligens?” har inget entydigt svar. Begreppet är skapat av människor, ursprungligen för att förtrycka andra människor. Därför är det intressant att det nu används i samma syfte igen. Förtrycket ligger bland annat i att genom intelligensmätningar kan människor kategoriseras med några värda mycket och andra värda mindre. För den som har tolkningsföreträde av begreppets innebörd kan sedan innehållet av mätningen utformas för att kategorisera de man vill ha överst som mest värda.
Jag anser att intelligensbegreppet och rasläran hör ihop. De har båda historiskt använts av överklass och imperialister för att stärka deras maktpositioner och förtrycka andra människor.
Nästa floskel som regelbundet återkommer är ”svenskfientlighet” och ”rasismen mot svenskar”. Personligen tycker jag det är löjligt att försvara sin egen rasism genom att hänvisa till att även den andra är rasistisk.
Ja rasism finns globalt, den bygger på rädsla, fördommar och okunskap. Den botas genom utbildning, resor och möten. Vi har själva skapat rasismen, vi har använt den för att rättfärdig våra krig, för att programera våra soldater att döda och för att säkra vårt inflytande. Det är nu dags för oss att lämna den långt bakom oss och kliva in i nästa, fredligare, epok.
Per Carlsson (FP), Eldsberga
måndag, juli 16, 2012
”Höj underhållsstödet och få höjda underhållsbidrag”
DEBATT. Antalet barnhushåll med låg ekonomisk standard har ökat från 2006 till 2011, mest för ensamstående med barn. Den ekonomiska familjepolitiken senast genom höjningen den 1 januari 2012 av bostadsbidragen är inte tillräckligt.
Det är nu dags att rikta blickarna mot underhållsstödet. Detta, som tidigare kallades bidragsförskott, fastställdes 1997 till 1 173 kr per barn och månad. 2006 höjdes beloppet till 1 273 kr. En indexering av detta belopp skulle innebära 1 422 kr. Underhållsstödet har alltså minskats under flera år.
Underhållsstöd var från början avsett att hjälpa en ensamstående förälder när den andra föräldern inte frivilligt fullgjorde sin underhållsskyldighet. Den underhållsskyldige får sedan betala tillbaka detta till Försäkringskassan. Då görs en bedömning av den underhållsskyldiges ekonomi, och i ganska många fall blir det ett lägre belopp att betala. Mellanskillnaden blir på så vis ett statligt bidrag. Ungefär hälften av alla utgivna underhållsstöd återbetalas.
När föräldrar separerar och barnet bor hos en av dem ska den andre föräldern utge underhållsbidrag. Detta ska fastställas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Underhållsstödet har under senare år – utan att detta alls varit avsett – kommit att bli en norm för underhållsbidragets storlek och används i många fall där frågan om underhållsstöd över huvud taget inte är aktuell.
Nuvarande belopp om 1 273 kr är därför i många fall alldeles för lågt i förhållande till kostnaderna för barnet och den bidragsskyldiges inkomster. Att det blivit så kan nog förklaras med att den underhållsberättigade föräldern annars tvingas gå till domstol för att få fastställt ett högre underhållsbidrag. Detta varken kan eller vill föräldern göra, ofta motiverat av att det för barnets skull behövs en bra relation mellan föräldrarna.
På kort sikt kan staten öka den ekonomiska standarden för ensamstående med barn – eller med andra ord bekämpa barnfattigdomen – genom att höja underhållsstödet. Detta skulle medföra ökade statsutgifter men förmodligen starkt begränsade på grund av det förhållandet att Försäkringskassan skulle få tillbaka merparten av denna höjning.
Dessutom skulle det medföra den synnerligen positiva effekten att den generella nivån på underhållsbidrag, som avtalas helt utanför Försäkringskassan, lyfts upp till minst samma belopp. Ett sådant förslag att förbättra barnfamiljers ekonomi vill jag se genomfört redan i nästa års budget.
Jan Ertsborn (FP), vice ordförande civilutskottet, riksdagsledamot Halland
Det är nu dags att rikta blickarna mot underhållsstödet. Detta, som tidigare kallades bidragsförskott, fastställdes 1997 till 1 173 kr per barn och månad. 2006 höjdes beloppet till 1 273 kr. En indexering av detta belopp skulle innebära 1 422 kr. Underhållsstödet har alltså minskats under flera år.
Underhållsstöd var från början avsett att hjälpa en ensamstående förälder när den andra föräldern inte frivilligt fullgjorde sin underhållsskyldighet. Den underhållsskyldige får sedan betala tillbaka detta till Försäkringskassan. Då görs en bedömning av den underhållsskyldiges ekonomi, och i ganska många fall blir det ett lägre belopp att betala. Mellanskillnaden blir på så vis ett statligt bidrag. Ungefär hälften av alla utgivna underhållsstöd återbetalas.
När föräldrar separerar och barnet bor hos en av dem ska den andre föräldern utge underhållsbidrag. Detta ska fastställas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Underhållsstödet har under senare år – utan att detta alls varit avsett – kommit att bli en norm för underhållsbidragets storlek och används i många fall där frågan om underhållsstöd över huvud taget inte är aktuell.
Nuvarande belopp om 1 273 kr är därför i många fall alldeles för lågt i förhållande till kostnaderna för barnet och den bidragsskyldiges inkomster. Att det blivit så kan nog förklaras med att den underhållsberättigade föräldern annars tvingas gå till domstol för att få fastställt ett högre underhållsbidrag. Detta varken kan eller vill föräldern göra, ofta motiverat av att det för barnets skull behövs en bra relation mellan föräldrarna.
På kort sikt kan staten öka den ekonomiska standarden för ensamstående med barn – eller med andra ord bekämpa barnfattigdomen – genom att höja underhållsstödet. Detta skulle medföra ökade statsutgifter men förmodligen starkt begränsade på grund av det förhållandet att Försäkringskassan skulle få tillbaka merparten av denna höjning.
Dessutom skulle det medföra den synnerligen positiva effekten att den generella nivån på underhållsbidrag, som avtalas helt utanför Försäkringskassan, lyfts upp till minst samma belopp. Ett sådant förslag att förbättra barnfamiljers ekonomi vill jag se genomfört redan i nästa års budget.
Jan Ertsborn (FP), vice ordförande civilutskottet, riksdagsledamot Halland
torsdag, juli 05, 2012
Arbetsmarknadsförslag
Sverige utsätts för tuffare konkurrens. Vi måste öka beredskapen till omställning och rörlighet på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen bör bli allmän och obligatorisk. Arbetsrätten bör i samband med detta moderniseras och liberaliseras. Avgiftskonstruktionen behöver ses över och taket höjas.
Folkpartiet presenterar förslag på reformer för en ny arbetsmarknadsmodell:
1. Modernisera och liberalisera arbetsrätten
I dag är anställningstid utgångspunkten vid uppsägningar. Vid en uppsägningssituation bör arbetsgivaren istället kunna låta kompetensen hos varje enskild medarbetare i större utsträckning avgöra vilka som ska få stanna på företaget.
2. Arbetslöshetsförsäkringen ska omfatta alla som arbetar
Drygt en miljon svenska löntagare står i dag utan en inkomstrelaterad försäkring vid arbetslöshet. Om någon av dessa trots allt blir arbetslös står det offentliga ändå för ett yttersta försörjningsansvar. Därför bör arbetslöshetsförsäkringen, liksom sjukförsäkringen, vara allmän och obligatorisk.
3. Staten bör sköta arbetslöshetsförsäkringen
Dagens frivilliga a-kassor hanteras av fackföreningarna. Om en allmän försäkring införs är det ändamålsenligt att försäkringen, som sjukförsäkringen, övergår till att administreras av en statlig myndighet.
4. Mer enhetliga avgifter till arbetslöshetsförsäkringen
Erfarenheten hittills ger svagt stöd för att de starkt differentierade avgifterna till a-kassan har haft den inverkan på lönebildningen som förutsågs när reformen genomfördes. Därför behöver konstruktionen ses över och mer enhetliga avgifter införas.
5. Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen
Folkpartiet vill även att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs. Under den första tiden av arbetslöshet ska ersättningsnivån vara högre för att med tiden trappas av.
6. Folkpartiets förslag är ett paket som hänger ihop och bör genomföras som en helhet.
Det finns partier som föreslår sänkta avgifter och höjda tak i a-kassan, men som inte är beredda att göra arbetsrätten mer flexibel. Sådana lösningar bör avvisas. Att enbart genomföra ökade förmåner i a-kassan utan att samtidigt modernisera och liberalisera arbetsrätten skulle minska incitamenten till omställning och sannolikt öka risken för arbetslöshet.
Kontakt
Elin Boberg
Pressekreterare hos Jan Björklund
0702-06 99 09, elin.boberg@education.ministry.se
Folkpartiets pressjour
0708-54 90 20
Folkpartiet presenterar förslag på reformer för en ny arbetsmarknadsmodell:
1. Modernisera och liberalisera arbetsrätten
I dag är anställningstid utgångspunkten vid uppsägningar. Vid en uppsägningssituation bör arbetsgivaren istället kunna låta kompetensen hos varje enskild medarbetare i större utsträckning avgöra vilka som ska få stanna på företaget.
2. Arbetslöshetsförsäkringen ska omfatta alla som arbetar
Drygt en miljon svenska löntagare står i dag utan en inkomstrelaterad försäkring vid arbetslöshet. Om någon av dessa trots allt blir arbetslös står det offentliga ändå för ett yttersta försörjningsansvar. Därför bör arbetslöshetsförsäkringen, liksom sjukförsäkringen, vara allmän och obligatorisk.
3. Staten bör sköta arbetslöshetsförsäkringen
Dagens frivilliga a-kassor hanteras av fackföreningarna. Om en allmän försäkring införs är det ändamålsenligt att försäkringen, som sjukförsäkringen, övergår till att administreras av en statlig myndighet.
4. Mer enhetliga avgifter till arbetslöshetsförsäkringen
Erfarenheten hittills ger svagt stöd för att de starkt differentierade avgifterna till a-kassan har haft den inverkan på lönebildningen som förutsågs när reformen genomfördes. Därför behöver konstruktionen ses över och mer enhetliga avgifter införas.
5. Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen
Folkpartiet vill även att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs. Under den första tiden av arbetslöshet ska ersättningsnivån vara högre för att med tiden trappas av.
6. Folkpartiets förslag är ett paket som hänger ihop och bör genomföras som en helhet.
Det finns partier som föreslår sänkta avgifter och höjda tak i a-kassan, men som inte är beredda att göra arbetsrätten mer flexibel. Sådana lösningar bör avvisas. Att enbart genomföra ökade förmåner i a-kassan utan att samtidigt modernisera och liberalisera arbetsrätten skulle minska incitamenten till omställning och sannolikt öka risken för arbetslöshet.
Kontakt
Elin Boberg
Pressekreterare hos Jan Björklund
0702-06 99 09, elin.boberg@education.ministry.se
Folkpartiets pressjour
0708-54 90 20
fredag, mars 02, 2012
Vi har bara lånat jorden av våra barn och barnbarn.
-Vart är vi på väg ? -säger programledarna i SVT:s populära fredagsnöje På Spåret.
-Vart är vi på väg med vår miljö kan man verkligen fråga sig. Här håller det ju istället på att spåra ur………………………..
Varför står inte miljöfrågorna på agendan i alla sammanhang och inte minst i de beslutande församlingarna. Vi kör ännu inte in i en framtid för ett hållbart samhälle.
Många inser nog också detta men man fortsätter ändå i de gamla spåren.
De tre aporna symboliserar detta bra, dvs en håller för ögonen och den andra för öronen och den tredje för munnen. Det verkar som om man alltså inte vill se den verklighet man nu lever i och vart man är på väg.
Idag talar man mycket om ekonomi, vilket i sig är viktigt men det måste ses i samband med ekologin ifall vi skall få ett långsiktigt hållbart samhälle. -Ekologin måste således ha sista ordet.
De flesta ekonomer kör in i framtiden genom att titta i backspegeln. Detta är inte alltså hållbart. Vår framtida miljö är egentligen viktigare än eurokrisen. Den långsiktiga hållbara tillväxten får vi inte genom att fortsätta producera mer och mer om detta leder till att vi förstör vår miljö dvs vår allas livsmiljö.
Naturligtvis är det viktigt att alla har ett arbete och känner att de behövs i vårt samhälle. Är övertygad om att detta också går att skapa men inte enbart med den gamla medicinen. Vi borde t.ex. kunna gå ner i arbetstid också för att fördela jobben till alla.
Här krävs förstås ett nytänkande i att skapa arbete utan att det förstör vår miljö. Detta är ett ansvar för oss alla -hur vi bättre skall kunna förena ekologin med ekonomin.
Förslagsvis måste bättre styrmedel sättas in -det skall kosta mycket att förstöra vår miljö. Näringslivet förstår sådana signaler men politiken måste besluta om de.
Forskningen måste bättre inriktas på hur vi får ett långsiktigt hållbart samhälle.
Vi alla måste efterfråga mer miljövänliga produkter samt leva på ett sådant sätt att det inte förstör vår miljö för kommande generationer. Egentligen borde vi efterlämna en bättre miljö.
Vi har inte ärvt jorden av våra förfäder, vi har bara lånat den av våra barn.
Avslutningsvis så är det min förhoppning att Folkpartiet i alliansregeringen måste bättre inse
detta och ta tag i miljöfrågorna. Låt Sverige bli en verklig förebild.
Vi borde därmed kunna komma in på rätt spår och veta vart vi är väg.
Bertil Nilsson
Halmstad
torsdag, januari 05, 2012
Så sant som det är sagt!
Många uppgifter för S att ta tag i
Nu tror jag att mina gamla partikamrater helt har tappat riktningen och blivit ett missnöjesparti. Det är väl inte meningen att vi skall gnälla på allt som Allianspartierna kommer fram med.
1. Det är ju beslutat i demokratisk ordning att vi skall ha friskolor i Halmstads kommun, eller har jag missuppfattat situationen? Vad jag kan se ger Engelska skolan oss ett gyllene tillfälle att få den gamla fina Örjansskolan till en fungerande skola i många år framöver.
2. Att få en skola i kommunen som använder världsspråket engelska som undervisningsspråk, det är ju att slå två flugor på smällen. Tänk om det hade funnits i lilla Halmstad när mina barn var utbildningsaktuella.
3. Om jag har fattat det hela rätt, så har nog kommunledningen sett till att hyran sätts i den nivå så att det blir i stort sett kostnadsneutralt för skattebetalarna. På det här viset blir ju den gamla fina, men slitna byggnaden i fint skick.
Ett tips till de socialdemokratiska företrädarna är att se framåt i stället för att gnälla när politiken inte alltid går den väg, som faller trojkan på läppen. Det finns så mycket att jobba med, att gnälla på det som förmodligen inte går att göra något åt, är ju inte produktivt.
Ta till exempel information till medborgarna, varför kände så få till deponin? Det finns ju en S-förening i Fyllinge, att det planerades en deponi i det området har jag vetat i flera år. Varför informerar inte föreningen?
Gamla Slottsmöllans tegelbruk (bostäder eller?). Kalla till möte med de omkringboende, var står S i‑den här frågan?
Rut- och rotavdragen, är det inte dags att ändra strategi, om vi vill ha några väljare kvar till 2014? Informera och samla människor i den produktiva åldern för att höra deras åsikter. Det räcker inte att gamla kvinnliga kommunalare skriker sig hesa i den här frågan, de är inga bra representanter för framtidens arbetsmarknad.
Det räcker inte att ha ett möte för allmänheten två veckor före valet vart fjärde år, man måste jobba även mellan valen.
Ingvar Bengtsson, Oskarström
Många uppgifter för S att ta tag i
Nu tror jag att mina gamla partikamrater helt har tappat riktningen och blivit ett missnöjesparti. Det är väl inte meningen att vi skall gnälla på allt som Allianspartierna kommer fram med.
1. Det är ju beslutat i demokratisk ordning att vi skall ha friskolor i Halmstads kommun, eller har jag missuppfattat situationen? Vad jag kan se ger Engelska skolan oss ett gyllene tillfälle att få den gamla fina Örjansskolan till en fungerande skola i många år framöver.
2. Att få en skola i kommunen som använder världsspråket engelska som undervisningsspråk, det är ju att slå två flugor på smällen. Tänk om det hade funnits i lilla Halmstad när mina barn var utbildningsaktuella.
3. Om jag har fattat det hela rätt, så har nog kommunledningen sett till att hyran sätts i den nivå så att det blir i stort sett kostnadsneutralt för skattebetalarna. På det här viset blir ju den gamla fina, men slitna byggnaden i fint skick.
Ett tips till de socialdemokratiska företrädarna är att se framåt i stället för att gnälla när politiken inte alltid går den väg, som faller trojkan på läppen. Det finns så mycket att jobba med, att gnälla på det som förmodligen inte går att göra något åt, är ju inte produktivt.
Ta till exempel information till medborgarna, varför kände så få till deponin? Det finns ju en S-förening i Fyllinge, att det planerades en deponi i det området har jag vetat i flera år. Varför informerar inte föreningen?
Gamla Slottsmöllans tegelbruk (bostäder eller?). Kalla till möte med de omkringboende, var står S i‑den här frågan?
Rut- och rotavdragen, är det inte dags att ändra strategi, om vi vill ha några väljare kvar till 2014? Informera och samla människor i den produktiva åldern för att höra deras åsikter. Det räcker inte att gamla kvinnliga kommunalare skriker sig hesa i den här frågan, de är inga bra representanter för framtidens arbetsmarknad.
Det räcker inte att ha ett möte för allmänheten två veckor före valet vart fjärde år, man måste jobba även mellan valen.
Ingvar Bengtsson, Oskarström
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)