Vad tycker FP om detta, hoppas BUN-repr är på bettet.
Artikel i HP
söndag, augusti 30, 2009
fredag, augusti 28, 2009
Flygplatsens framtid svårt beslut för FP
Foto Emma Gustavsson
Flygplatsbolaget går back med över 13 miljoner kronor i år. Det är ett av skälen till att Folkpartiet har svårt att bestämma sig om flygplatsens framtid.
Partiets avgående kommunråd Bertil Nilsson tycker att situationen med en flygplats i Halmstad och en i Ängelholm är ohållbar på sikt. När partiet i går bjöd in sympatisörer och intresserade till en medborgarträff om flygplatsens framtid och om vilken hållning partiet ska ha i frågan slogs han hårt för att Halmstad genast måste börja samverka, inte konkurrera, med Ängelholm.
– Som jag ser det är området mellan Halmstad och Helsingborg en tillväxtregion med stor potential i framtiden. Vi måste samråda för att lyckas. Annars står vi kanske där om fem år med två flygplatser som gått omkull, resonerade han.
Medborgarträffen var partiets tredje i ordningen. Tidigare har Folkpartiet bjudit in allmänheten för att få vägledning i de svåra frågorna skolmat och äldrevård. Nu blev det visserligen inte så många röster från andra än partisympatisörer, men träffen ses ändå som värdefull då både gräsrötter och mer insatta i politikens värld diskuterar för- och nackdelar direkt med varandra.
Läs artikel i HP
torsdag, augusti 27, 2009
Halmstad – en stad för alla?
Den lokala handikapprörelsen har framfört farhågor om handikappfrågornas fortsatta hantering i kommunen. Oron baseras på att ett flertal tjänster inom handikappområdet riskerar att dras in. Vi socialdemokrater delar oron och anser det angeläget med även fortsättningsvis höga ambitioner så att Halmstad blir en stad för alla. Vi anser att en centralt placerad funktion för handikapp- och tillgänglighetsfrågor behövs här.
Halmstad har under de senaste tio åren genom sitt handikappolitiska arbete varit en av de främsta kommunerna inom detta område. Halmstads renommé på handikappområdet har varit mycket gott. Halmstads handikappolitiska program har varit ett föredöme för många av landets kommuner. Trots att mycket har gjorts måste arbetet fortsätta.
Kommunens revisorer har i en rapport påtalat att Halmstad behöver en tydligare samordning, ansvarsfördelning och uppföljning av tillgänglighetsfrågorna.
Fram till år 2010 ska alla enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade. Men privata fastighetsägare kommer inte att uppnå detta mål. Revisorerna rekommenderar att byggnadsnämnden utnyttjar de sanktionsmöjligheter som föreskrivs i plan- och bygglagen samt att nämnden tar fram anvisningar för hur kommunen ska agera i de fall fastighetsägare inte åtgärdar enkelt avhjälpta hinder.
Välfärdsstudier på nationell nivå visar att personer med funktionsnedsättning har mer begränsade möjligheter till fritids- och kulturaktiviteter, lägre utbildningsnivå, sämre möjligheter till arbete, sämre hälsa och ekonomi än övriga medborgare.
Vi socialdemokrater anser det angeläget att nu diskutera tillgänglighets- och handikappfrågornas organisation i kommunen. Vi anser att en centralt placerad funktion för handikapp- och tillgänglighetsfrågorna behövs. Uppgifterna för den skulle vara att bevaka och lyfta fram handikappfrågorna i samhällsbyggnadsprocessen, folkhälsoarbetet, trafikplaneringsarbetet, detaljplanearbetet och vid trygghetsfrågor. Frågor som hittills har bevakats av socialförvaltningens handikappkonsulent. Till följd av alliansens missriktade besparingsiver finns en uppenbar risk att denna tjänst nu reduceras.
Kommunrådet Bertil Nilsson (FP), som snart lämnar sitt uppdrag, har på ett förtjänstfullt sätt drivit handikappfrågorna som ordförande i handikapprådet. Däremot har alliansen i övrigt visat ett svalt intresse för frågorna. Vad ämnar alliansen nu göra för att trygga en positiv utveckling för personer med funktionsnedsättning i Halmstads kommun?
Anders Rosén (S), kommunråd i Halmstad
Stina Larsson (S), vice ordförande i socialnämnden i Halmstad
Halmstad har under de senaste tio åren genom sitt handikappolitiska arbete varit en av de främsta kommunerna inom detta område. Halmstads renommé på handikappområdet har varit mycket gott. Halmstads handikappolitiska program har varit ett föredöme för många av landets kommuner. Trots att mycket har gjorts måste arbetet fortsätta.
Kommunens revisorer har i en rapport påtalat att Halmstad behöver en tydligare samordning, ansvarsfördelning och uppföljning av tillgänglighetsfrågorna.
Fram till år 2010 ska alla enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade. Men privata fastighetsägare kommer inte att uppnå detta mål. Revisorerna rekommenderar att byggnadsnämnden utnyttjar de sanktionsmöjligheter som föreskrivs i plan- och bygglagen samt att nämnden tar fram anvisningar för hur kommunen ska agera i de fall fastighetsägare inte åtgärdar enkelt avhjälpta hinder.
Välfärdsstudier på nationell nivå visar att personer med funktionsnedsättning har mer begränsade möjligheter till fritids- och kulturaktiviteter, lägre utbildningsnivå, sämre möjligheter till arbete, sämre hälsa och ekonomi än övriga medborgare.
Vi socialdemokrater anser det angeläget att nu diskutera tillgänglighets- och handikappfrågornas organisation i kommunen. Vi anser att en centralt placerad funktion för handikapp- och tillgänglighetsfrågorna behövs. Uppgifterna för den skulle vara att bevaka och lyfta fram handikappfrågorna i samhällsbyggnadsprocessen, folkhälsoarbetet, trafikplaneringsarbetet, detaljplanearbetet och vid trygghetsfrågor. Frågor som hittills har bevakats av socialförvaltningens handikappkonsulent. Till följd av alliansens missriktade besparingsiver finns en uppenbar risk att denna tjänst nu reduceras.
Kommunrådet Bertil Nilsson (FP), som snart lämnar sitt uppdrag, har på ett förtjänstfullt sätt drivit handikappfrågorna som ordförande i handikapprådet. Däremot har alliansen i övrigt visat ett svalt intresse för frågorna. Vad ämnar alliansen nu göra för att trygga en positiv utveckling för personer med funktionsnedsättning i Halmstads kommun?
Anders Rosén (S), kommunråd i Halmstad
Stina Larsson (S), vice ordförande i socialnämnden i Halmstad
onsdag, augusti 12, 2009
Behöver vi en ny politisk organisation?
I olika sammanhang diskuteras behovet av en alternativ politisk organisation. En ny kommunallag har gjort det möjligt att införa förändringar. Synpunkter och inlägg i den lokala diskussionen har mest handlat om antalet kommunråd och fullmäktigeledamöter som erfordras i en ny organisation, men inte vad den förändringen skulle innebära.
Enligt SKL har 30 mindre kommuner infört en ny modell i den politiska organisationen, dock huvudsakligen i landsortskommuner med ett befolkningstal mindre än 40 000 invånare.
Syftet anges enligt en undersökning av SKL vara att framförallt vitalisera det politiska arbetet i kommunfullmäktige, skapa en helhetssyn och genomföra ekonomiska besparingar samt att förbättra demokratin.
Något förenklat tycks förändringen innebära, att de flesta facknämnder slopas och att frågorna inom de olika politiska sektorerna hanteras i fullmäktigeberedningar och styrelseutskott.
En direkt konsekvens av reformen måste bli att politikerna i olika fullmäktigeberedningar måste avsätta avsevärt mer tid och att mycket av det som idag behandlas i nämnder kommer att handskas av tjänstemännen.
Man kan dock fråga sig om den modell som man kommit fram till i de mindre kommunerna, passar en kommun av Halmstads storlek.
Som jag ser det skulle den representativa demokratin försvagas och en politisk ”elitkår” bildas. Avståndet till medborgarna skulle öka och förändringen skulle dessutom innebära en minst sagt drastisk minskning av antalet förtroendevalda.
Det torde, enligt min mening, innebära att det folkliga engagemanget i lokalpolitiken minskar.
Vissa av de mindre kommunerna går i rakt motsatt riktning till det uttryckta målet i demokratiutredningen, att öka antalet förtroendevalda .
I en ny politisk organisation av SKL beskriven modell blir det sannolikt svårare att få in yngre krafter i den lokala politiken som blir en ”slimmad” organisation med deltidspolitiker istället för fritidspolitiker.
De yngre har oftast en yrkeskarriär och begränsad möjlighet att avsätta så mycket dagtid som krävs i den tänkta organisationen.
Ännu så länge finns det, enligt SKL, ingen utvärdering av de kommuner där en alternativ organisation införts. Det blir självklart intressant att se om den eftersträvade vitaliseringen av kommunfullmäktige och övriga mål har uppnåtts.
Roy Aronsson (FP) ledamot i teknik- och fritidsnämnden i Halmstad
Enligt SKL har 30 mindre kommuner infört en ny modell i den politiska organisationen, dock huvudsakligen i landsortskommuner med ett befolkningstal mindre än 40 000 invånare.
Syftet anges enligt en undersökning av SKL vara att framförallt vitalisera det politiska arbetet i kommunfullmäktige, skapa en helhetssyn och genomföra ekonomiska besparingar samt att förbättra demokratin.
Något förenklat tycks förändringen innebära, att de flesta facknämnder slopas och att frågorna inom de olika politiska sektorerna hanteras i fullmäktigeberedningar och styrelseutskott.
En direkt konsekvens av reformen måste bli att politikerna i olika fullmäktigeberedningar måste avsätta avsevärt mer tid och att mycket av det som idag behandlas i nämnder kommer att handskas av tjänstemännen.
Man kan dock fråga sig om den modell som man kommit fram till i de mindre kommunerna, passar en kommun av Halmstads storlek.
Som jag ser det skulle den representativa demokratin försvagas och en politisk ”elitkår” bildas. Avståndet till medborgarna skulle öka och förändringen skulle dessutom innebära en minst sagt drastisk minskning av antalet förtroendevalda.
Det torde, enligt min mening, innebära att det folkliga engagemanget i lokalpolitiken minskar.
Vissa av de mindre kommunerna går i rakt motsatt riktning till det uttryckta målet i demokratiutredningen, att öka antalet förtroendevalda .
I en ny politisk organisation av SKL beskriven modell blir det sannolikt svårare att få in yngre krafter i den lokala politiken som blir en ”slimmad” organisation med deltidspolitiker istället för fritidspolitiker.
De yngre har oftast en yrkeskarriär och begränsad möjlighet att avsätta så mycket dagtid som krävs i den tänkta organisationen.
Ännu så länge finns det, enligt SKL, ingen utvärdering av de kommuner där en alternativ organisation införts. Det blir självklart intressant att se om den eftersträvade vitaliseringen av kommunfullmäktige och övriga mål har uppnåtts.
Roy Aronsson (FP) ledamot i teknik- och fritidsnämnden i Halmstad
Ökad insyn i politiken
Halmstads politiker ska under hösten som kommer börja forma en ny politisk organisation i Halmstad. Jag stack ut hakan för ett par veckor sedan genom att föreslå att vi bör skrota nämnderna i kommunen och samla alla verksamheter under ett kommunfullmäktige.
De direktvalda politikerna bör få minst en halvtidsarvodering så att de verkligen kan arbeta med alla de politiska frågorna. Det skulle fungera som ett slags ”mini-riksdag” enligt mitt tycke.
Idag betraktar många kommunfullmäktige som en transportsträcka för redan tagna beslut, detta skrev bland andra Rolf H Karlsson i HP 20 juli.
Han har i stort rätt anser jag – de övergripande besluten tas i fullmäktige, medan nämnderna, enligt kommunens nya visionstyrningsmodell, tar de egentliga besluten rörande olika verksamheter. I nämnderna sitter av partierna valda politiker som på sin fritid engagerar sig politiskt.
Nämndernas sammanträden är inte öppna för vare sig medborgare eller medier. Den diskussion som förs där kan lätt bli ordförandens (som ju har ett mycket högre arvode för att kunna leda verksamheten = kunskap = makt) och det utan att någon utomstående har insyn.
Mitt förslag skulle ge förutsättningar till mer debatt i fullmäktige, politiker med ökad kompetens och ökat ansvar, samt ökad insyn för såväl medborgare som medier.
Att vi har bra och trovärdiga politiker hänger till syvende och sist på vilka vi röstar in i kommunfullmäktige.
Mitt förslag skulle ge medborgarna den makten!
Fatima Svanå (FP) ledamot iHalmstads kommunfullmäktige
De direktvalda politikerna bör få minst en halvtidsarvodering så att de verkligen kan arbeta med alla de politiska frågorna. Det skulle fungera som ett slags ”mini-riksdag” enligt mitt tycke.
Idag betraktar många kommunfullmäktige som en transportsträcka för redan tagna beslut, detta skrev bland andra Rolf H Karlsson i HP 20 juli.
Han har i stort rätt anser jag – de övergripande besluten tas i fullmäktige, medan nämnderna, enligt kommunens nya visionstyrningsmodell, tar de egentliga besluten rörande olika verksamheter. I nämnderna sitter av partierna valda politiker som på sin fritid engagerar sig politiskt.
Nämndernas sammanträden är inte öppna för vare sig medborgare eller medier. Den diskussion som förs där kan lätt bli ordförandens (som ju har ett mycket högre arvode för att kunna leda verksamheten = kunskap = makt) och det utan att någon utomstående har insyn.
Mitt förslag skulle ge förutsättningar till mer debatt i fullmäktige, politiker med ökad kompetens och ökat ansvar, samt ökad insyn för såväl medborgare som medier.
Att vi har bra och trovärdiga politiker hänger till syvende och sist på vilka vi röstar in i kommunfullmäktige.
Mitt förslag skulle ge medborgarna den makten!
Fatima Svanå (FP) ledamot iHalmstads kommunfullmäktige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)