Svar till SD:s fullmäktigledamöter 15/12.
Jag ser inte de motsättningar ni beskriver i er insändare. Ni påstår att barnen som lämnar grundskolan utan godkänt i alla ämnen gör det för att vi har hemspråksundervisning för ett litet antal elever. Det ni inte nämner är att en stor del av barnen, som inte når g i alla ämnen, är just de som också skulle behöva hemspråksundervisning.
Nyckeln sitter i språket. Behärskar barnet inte språket kunskapen lärs ut på kommer det heller inte förmå ta till sig den. Menar ni alltså att det är ok att vi kanske berövar framtiden dess största matematiker på grund av att vi förnekar det barnet nyckeln till den kunskapen?
Vi, politiker, kan inte bestämma vilket modersmål ett barn skall ha. Du kan inte vakna upp en morgon och tänka: ”idag ska mitt modersmål vara tyska”. Modersmålet bestäms av det språk dina föräldrar pratar när du är spädbarn och inte av vad du själv eller någon annan tycker. Så om inte skattemedel ska användas för att dessa barn skall kunna lära sig svenska, undrar jag hur SD vill lyckas med integrering.
Fast ni förespråkar väl assimilering? Det vill säga att beröva en individ sin identitet och sedan förse samme individ med en ny identitet som ni har beslutat om, inte helt olikt den värld Orwell beskrev.
Jag vet inte vad ni tror att ni röstade om i fullmäktige den 25/11. Det ni röstade nej till var om socialnämnden skulle få lov att vara avtalstecknande part gentemot migrationsverket i frågor rörande ensamkommande flyktingbarn – och ingenting annat. Jag förstår dock om ni, med era värderingar som grund, gärna vill visa på er iver att sparka på den som redan ligger.
Att vara stolt över sitt land och sin kultur innebär inte att man ska utestänga andra från den, tvärt om!
Per Carlsson (FP), Eldsberga, ersättare i fullmäktige och ledamot i BUN
måndag, december 20, 2010
Barnkonventionen bör bli svensk lag
Nu nalkas julen. Men juletid är långtifrån julefrid för alla barn. Julen är i stället en fasa för många utsatta barn. Det är då känslan av att vara övergiven och otrygg är som störst.
Nästan tre av tio kommuner saknar, enligt Socialstyrelsen, socialjour med utbildad personal under kvällar, nätter och helger. Detta kan vara förödande för barn som har det svårt hemma. Dessa barn är helt utlämnade när det inte finns någon socialsekreterare i tjänst annat än under kontorstid.
Vart tionde barn i Sverige har en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Var tjugonde flicka och pojke har tvingats uppleva våld i hemmet ofta. Varje år placeras omkring 20000 barn i samhällets vård. Det visar den barnstatistik som Barnombudsmannen nyligen presenterade.
Barnkonventionen gäller alla barn. Men det är ett särskilt viktigt politiskt uppdrag att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Fortfarande finns det brister både i lagstiftningen och i hur barn behandlas i praktiken.
Ivåras avslöjade radioprogrammet Kaliber hur tvångsomhändertagna barn och ungdomar behandlades kränkande på statliga ungdomshem. Det kunde gå veckor innan barnen fick komma utomhus. Unga flickor, som varit utsatta för sexuella övergrepp, berättade om hur de blivit avklädda in på bara kroppen av manlig personal när de placerats i isoleringsrum.
Statens institutionsstyrelses egen granskning av ärenden iefterhand visade också att allvarliga fel begåtts i samband med så kallade avskiljningar.
Fortfarande kan en förälder som utsatt sitt barn för kränkningar vägra att låta henne eller honom få hjälp av barnpsykiatrin.
I svåra vårdnadstvister i domstolen, där föräldrarna slåss med näbbar och klor om vem som ska ha hand om barnen, har barnen inget eget juridiskt ombud som för deras talan.
Många barn som är placerade ifamiljehem eller på institution får inte det stöd de behöver för att klara skolan.
I början av december fattade vi i riksdagen beslut om alliansregeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den innehåller uppföljningsbara mål på nio olika områden som alla syftar till att förverkliga barnkonventionen. Regeringen ska också göra en kartläggning av hur svensk lagstiftning överensstämmer med barnkonventionen och hur myndigheterna tillämpar bestämmelserna. Vi ser detta som ett första steg på vägen till att göra barnkonventionen till svensk lag.
Maria Lundqvist-Brömster (FP) riksdagsledamot
Barbro Westerholm (FP) riksdagsledamot
Nästan tre av tio kommuner saknar, enligt Socialstyrelsen, socialjour med utbildad personal under kvällar, nätter och helger. Detta kan vara förödande för barn som har det svårt hemma. Dessa barn är helt utlämnade när det inte finns någon socialsekreterare i tjänst annat än under kontorstid.
Vart tionde barn i Sverige har en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Var tjugonde flicka och pojke har tvingats uppleva våld i hemmet ofta. Varje år placeras omkring 20000 barn i samhällets vård. Det visar den barnstatistik som Barnombudsmannen nyligen presenterade.
Barnkonventionen gäller alla barn. Men det är ett särskilt viktigt politiskt uppdrag att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Fortfarande finns det brister både i lagstiftningen och i hur barn behandlas i praktiken.
Ivåras avslöjade radioprogrammet Kaliber hur tvångsomhändertagna barn och ungdomar behandlades kränkande på statliga ungdomshem. Det kunde gå veckor innan barnen fick komma utomhus. Unga flickor, som varit utsatta för sexuella övergrepp, berättade om hur de blivit avklädda in på bara kroppen av manlig personal när de placerats i isoleringsrum.
Statens institutionsstyrelses egen granskning av ärenden iefterhand visade också att allvarliga fel begåtts i samband med så kallade avskiljningar.
Fortfarande kan en förälder som utsatt sitt barn för kränkningar vägra att låta henne eller honom få hjälp av barnpsykiatrin.
I svåra vårdnadstvister i domstolen, där föräldrarna slåss med näbbar och klor om vem som ska ha hand om barnen, har barnen inget eget juridiskt ombud som för deras talan.
Många barn som är placerade ifamiljehem eller på institution får inte det stöd de behöver för att klara skolan.
I början av december fattade vi i riksdagen beslut om alliansregeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den innehåller uppföljningsbara mål på nio olika områden som alla syftar till att förverkliga barnkonventionen. Regeringen ska också göra en kartläggning av hur svensk lagstiftning överensstämmer med barnkonventionen och hur myndigheterna tillämpar bestämmelserna. Vi ser detta som ett första steg på vägen till att göra barnkonventionen till svensk lag.
Maria Lundqvist-Brömster (FP) riksdagsledamot
Barbro Westerholm (FP) riksdagsledamot
onsdag, december 15, 2010
Vårt självklara ansvar
Asyl kommer från latinens asy´lum som betyder fristad, tillflyktsort. I Sverige tar vi emot flyktingar som söker asyl och vi gör allt vi kan för att stötta dem till en tillvaro med, för oss, självklara rättigheter. Vi måste kunna se oss själva i ögonen. Glöm aldrig det. Ingen politiker eller annan dysterkvist kan någonsin få mig att vilja tumma på den princip som säger att vi ska kämpa för alla människors rätt till demokrati och frihet!
Sedan till det något mer komplicerade; integrationen mellan oss rika, välmående västerlänningar och de flyktingar som fått asylstatus i vårt land. Den usla integrationspolitik som förts i Sverige under hela mitt vuxna liv (då är jag visserligen bara 35) har förbjudit flyktingar som befinner sig i asylprocessen att arbeta! På åttiotalet växte jag upp med kompisar, vars föräldrar kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Arbetskraftsinvandring har varit förbjudet fram tills för ett år sedan då alliansregeringen återinförde möjligheten att genom försörjning få uppehållstillstånd i Sverige. Jag är stolt över att alliansregeringen tog bort stoppet. Det kommer att förändra mångas syn på personer från andra länder. Tyvärr har de främlingsrädda fått vatten på sin kvarn när enbart resurskrävande asylsökande flyktingar haft möjlighet att få uppehållstillstånd. För precis som ”infödda svenskar” som upplevt traumatiska händelser (till exempel våld och terror i familjen), krävs givetvis insatser från vården.
Före valet deltog jag i en debatt om segregation med bland andra Sverigedemokraterna. Jag nämnde då etableringsreformen som det viktigaste som just nu händer på detta område. I korthet går reformen ut på att ansvaret läggs på arbetsförmedlingen att lotsa den nyanlända rätt. Speciella etableringslotsar kommer att arbeta med var och en. Nu betraktas även den invandrade kvinnan som en egen individ och ska få sin egen etableringslots. Istället för att se familjen som en enhet ses nu den enskilda individen som en potentiell egenförsörjare.
Reformen sjösattes den 1december 2010, och den är en stor pusselbit för att få en lyckad integrationspolitik i Sverige. Jag förstår om Sverigedemokraterna är emot reformen, för deras enda existensberättigande ligger i den misslyckade integrationspolitik som alliansen ärvde 2006. Därför är etableringsreformen så viktig. Först och främst för de människor som kommer till Sverige, men även för att minska grogrunden för främlingsfientlighet i Sverige.
Fatima Svanå (FP), regionpolitiker i Halland
Sedan till det något mer komplicerade; integrationen mellan oss rika, välmående västerlänningar och de flyktingar som fått asylstatus i vårt land. Den usla integrationspolitik som förts i Sverige under hela mitt vuxna liv (då är jag visserligen bara 35) har förbjudit flyktingar som befinner sig i asylprocessen att arbeta! På åttiotalet växte jag upp med kompisar, vars föräldrar kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Arbetskraftsinvandring har varit förbjudet fram tills för ett år sedan då alliansregeringen återinförde möjligheten att genom försörjning få uppehållstillstånd i Sverige. Jag är stolt över att alliansregeringen tog bort stoppet. Det kommer att förändra mångas syn på personer från andra länder. Tyvärr har de främlingsrädda fått vatten på sin kvarn när enbart resurskrävande asylsökande flyktingar haft möjlighet att få uppehållstillstånd. För precis som ”infödda svenskar” som upplevt traumatiska händelser (till exempel våld och terror i familjen), krävs givetvis insatser från vården.
Före valet deltog jag i en debatt om segregation med bland andra Sverigedemokraterna. Jag nämnde då etableringsreformen som det viktigaste som just nu händer på detta område. I korthet går reformen ut på att ansvaret läggs på arbetsförmedlingen att lotsa den nyanlända rätt. Speciella etableringslotsar kommer att arbeta med var och en. Nu betraktas även den invandrade kvinnan som en egen individ och ska få sin egen etableringslots. Istället för att se familjen som en enhet ses nu den enskilda individen som en potentiell egenförsörjare.
Reformen sjösattes den 1december 2010, och den är en stor pusselbit för att få en lyckad integrationspolitik i Sverige. Jag förstår om Sverigedemokraterna är emot reformen, för deras enda existensberättigande ligger i den misslyckade integrationspolitik som alliansen ärvde 2006. Därför är etableringsreformen så viktig. Först och främst för de människor som kommer till Sverige, men även för att minska grogrunden för främlingsfientlighet i Sverige.
Fatima Svanå (FP), regionpolitiker i Halland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)