Den europeiska unionen är oöverträffad som demokratiseringsinstrument.
EU:s tydliga och hårda krav på mänskliga rättigheter och demokrati utgör en morot för kandidatländerna att reformeras. Att Turkiet nu röstat för en mer demokratisk författning är bara ett av många exempel på EU:s demokratiska sprängkraft.
Det är svårare att få EU att verka för demokratiutveckling utanför vår egen kontinent. Under det svenska ordförandeskapet i EU och med biståndsminister Gunilla Carlssons aktiva stöd drev regeringen förra året igenom rådsslutsatser om EU:s demokratistöd. Men demokratifrågan måste komma ännu högre på agendan.
Som världens största biståndsgivare måste EU våga ta ledningen för den globala demokratiagendan.
Bistånd handlar om kamp mot fattigdom. Men fattigdom är inte bara materiell. Den handlar om mer än att sakna tak över huvudet, mat på bordet eller skola för sina barn. Den är också politisk: om du saknar inflytande över ditt liv och inte kan rösta bort dem som styr över dig är du också fattig. De mänskliga rättigheterna är odelbara. Den insikten tillämpar vi i svenskt bistånd. Men det globala biståndet har hittills fokuserat på människans ekonomiska och sociala rättigheter och glömt hennes medborgerliga och politiska rättigheter.
Inte ett enda av de åtta globala utvecklingsmålen handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Detta har snedvridit världens gemensamma utvecklingsansträngningar. Demokratifrågan måste ges ett starkare fokus i europeiskt och internationellt bistånd. EU har här ett stort ansvar.
Bara 1,5 procent av EU:s bistånd (1,1 av 70 miljarder euro) går till att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Mycket lite bistånd – om något alls – går till demokratisering, det vill säga bistånd för att främja övergången från diktatur till demokrati. Här måste EU bli bättre.
Av världens 17 värsta diktaturer (enligt Freedom House årliga ranking) har EU ett regelrätt utvecklingssamarbete med 12 länder, däribland Kuba och Burma. EU:s utvecklingsbistånd styrs av gamla koloniala band i stället för av grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är oacceptabelt.
Vi anser att det behövs frysningsmekanismer för att hindra att EU:s bistånd utbetalas till odemokratiska regeringar som förtrycker sitt folk. EU måste helt enkelt bli tuffare när det gäller krav på mänskliga rättigheter.
Trots att demokratiutveckling är ett viktigt mål för EU visar studier av det internationella demokratiinstitutet IDEA att partnerskapsländerna ofta anser att EU sätter ekonomi och säkerhetsintressen före demokratiutveckling. Detta skadar EU:s trovärdighet och i förlängningen EU:s inflytande i världen.
Maria Leissner, demokratiambassadör inom utvecklingspolitiken
Birgitta Ohlsson (FP), EU-minister
Olle Schmidt (FP), Europaparlamentariker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar