Svar till Ann Göranson 11/10.
Till alla andra som väntar på att ett barnrättscentrum (ett så kallat barnahus) blir verklighet i Halland vill jag och Folkpartiet ge beskedet att vi enträget jobbar på för att förverkliga den utredning och förslag Region Halland genomförde under 2007/2008.
Fatima Svanå (FP)
Här är folkpartiet i Halmstads blogg. Här kommer folkpartiets medlemmar att göra inlägg om aktuella frågor samt föra en diskussion med Halmstads kommuninvånare. Välkommen att delta i diskussionen!
tisdag, oktober 26, 2010
torsdag, oktober 21, 2010
Inga problem att samarbeta med MP
Jag tycker att den kritik som riktats mot den nybildade majoriteten i Halmstad är lite märklig. Då tänker jag så här: En väljare röstar på ett parti för att det finns något i partiets politik som tilltalar. Det kan vara ideologin, någon enstaka fråga eller ett flertal frågor som avgör vilket parti du som väljare lägger din röst på, men din förhoppning är ändå att den utlovade politiken ska föras och realiseras under den kommande mandatperioden.
För att ett parti ska kunna realisera hela sin utlovade politik måste det partiet uppnå egen majoritet. Går inte det så är det dags att börja kompromissa, några delar av den egna politiken får stå tillbaka för att få stöd av andra partier.
Det är således inte konstigt att allianspartierna och Miljöpartiet alla gör eftergifter för att kunna samarbeta. Syftet är ju, för alla inblandade, att verkställa den politik vi utlovat inför valet. Jag tycker det är ett ansvarsfullt förhållningssätt gentemot sina väljare att göra en överenskommelse, vilken ger reellt inflytande i kommunen.
Jag, som folkpartist, ser inga problem med att samarbeta med det ideologiskt närbesläktade Miljöpartiet.
Per Carlsson (FP), Halmstad
För att ett parti ska kunna realisera hela sin utlovade politik måste det partiet uppnå egen majoritet. Går inte det så är det dags att börja kompromissa, några delar av den egna politiken får stå tillbaka för att få stöd av andra partier.
Det är således inte konstigt att allianspartierna och Miljöpartiet alla gör eftergifter för att kunna samarbeta. Syftet är ju, för alla inblandade, att verkställa den politik vi utlovat inför valet. Jag tycker det är ett ansvarsfullt förhållningssätt gentemot sina väljare att göra en överenskommelse, vilken ger reellt inflytande i kommunen.
Jag, som folkpartist, ser inga problem med att samarbeta med det ideologiskt närbesläktade Miljöpartiet.
Per Carlsson (FP), Halmstad
tisdag, oktober 19, 2010
Demokratimålen måste tas på allvar
Den europeiska unionen är oöverträffad som demokratiseringsinstrument.
EU:s tydliga och hårda krav på mänskliga rättigheter och demokrati utgör en morot för kandidatländerna att reformeras. Att Turkiet nu röstat för en mer demokratisk författning är bara ett av många exempel på EU:s demokratiska sprängkraft.
Det är svårare att få EU att verka för demokratiutveckling utanför vår egen kontinent. Under det svenska ordförandeskapet i EU och med biståndsminister Gunilla Carlssons aktiva stöd drev regeringen förra året igenom rådsslutsatser om EU:s demokratistöd. Men demokratifrågan måste komma ännu högre på agendan.
Som världens största biståndsgivare måste EU våga ta ledningen för den globala demokratiagendan.
Bistånd handlar om kamp mot fattigdom. Men fattigdom är inte bara materiell. Den handlar om mer än att sakna tak över huvudet, mat på bordet eller skola för sina barn. Den är också politisk: om du saknar inflytande över ditt liv och inte kan rösta bort dem som styr över dig är du också fattig. De mänskliga rättigheterna är odelbara. Den insikten tillämpar vi i svenskt bistånd. Men det globala biståndet har hittills fokuserat på människans ekonomiska och sociala rättigheter och glömt hennes medborgerliga och politiska rättigheter.
Inte ett enda av de åtta globala utvecklingsmålen handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Detta har snedvridit världens gemensamma utvecklingsansträngningar. Demokratifrågan måste ges ett starkare fokus i europeiskt och internationellt bistånd. EU har här ett stort ansvar.
Bara 1,5 procent av EU:s bistånd (1,1 av 70 miljarder euro) går till att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Mycket lite bistånd – om något alls – går till demokratisering, det vill säga bistånd för att främja övergången från diktatur till demokrati. Här måste EU bli bättre.
Av världens 17 värsta diktaturer (enligt Freedom House årliga ranking) har EU ett regelrätt utvecklingssamarbete med 12 länder, däribland Kuba och Burma. EU:s utvecklingsbistånd styrs av gamla koloniala band i stället för av grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är oacceptabelt.
Vi anser att det behövs frysningsmekanismer för att hindra att EU:s bistånd utbetalas till odemokratiska regeringar som förtrycker sitt folk. EU måste helt enkelt bli tuffare när det gäller krav på mänskliga rättigheter.
Trots att demokratiutveckling är ett viktigt mål för EU visar studier av det internationella demokratiinstitutet IDEA att partnerskapsländerna ofta anser att EU sätter ekonomi och säkerhetsintressen före demokratiutveckling. Detta skadar EU:s trovärdighet och i förlängningen EU:s inflytande i världen.
Maria Leissner, demokratiambassadör inom utvecklingspolitiken
Birgitta Ohlsson (FP), EU-minister
Olle Schmidt (FP), Europaparlamentariker
EU:s tydliga och hårda krav på mänskliga rättigheter och demokrati utgör en morot för kandidatländerna att reformeras. Att Turkiet nu röstat för en mer demokratisk författning är bara ett av många exempel på EU:s demokratiska sprängkraft.
Det är svårare att få EU att verka för demokratiutveckling utanför vår egen kontinent. Under det svenska ordförandeskapet i EU och med biståndsminister Gunilla Carlssons aktiva stöd drev regeringen förra året igenom rådsslutsatser om EU:s demokratistöd. Men demokratifrågan måste komma ännu högre på agendan.
Som världens största biståndsgivare måste EU våga ta ledningen för den globala demokratiagendan.
Bistånd handlar om kamp mot fattigdom. Men fattigdom är inte bara materiell. Den handlar om mer än att sakna tak över huvudet, mat på bordet eller skola för sina barn. Den är också politisk: om du saknar inflytande över ditt liv och inte kan rösta bort dem som styr över dig är du också fattig. De mänskliga rättigheterna är odelbara. Den insikten tillämpar vi i svenskt bistånd. Men det globala biståndet har hittills fokuserat på människans ekonomiska och sociala rättigheter och glömt hennes medborgerliga och politiska rättigheter.
Inte ett enda av de åtta globala utvecklingsmålen handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Detta har snedvridit världens gemensamma utvecklingsansträngningar. Demokratifrågan måste ges ett starkare fokus i europeiskt och internationellt bistånd. EU har här ett stort ansvar.
Bara 1,5 procent av EU:s bistånd (1,1 av 70 miljarder euro) går till att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Mycket lite bistånd – om något alls – går till demokratisering, det vill säga bistånd för att främja övergången från diktatur till demokrati. Här måste EU bli bättre.
Av världens 17 värsta diktaturer (enligt Freedom House årliga ranking) har EU ett regelrätt utvecklingssamarbete med 12 länder, däribland Kuba och Burma. EU:s utvecklingsbistånd styrs av gamla koloniala band i stället för av grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är oacceptabelt.
Vi anser att det behövs frysningsmekanismer för att hindra att EU:s bistånd utbetalas till odemokratiska regeringar som förtrycker sitt folk. EU måste helt enkelt bli tuffare när det gäller krav på mänskliga rättigheter.
Trots att demokratiutveckling är ett viktigt mål för EU visar studier av det internationella demokratiinstitutet IDEA att partnerskapsländerna ofta anser att EU sätter ekonomi och säkerhetsintressen före demokratiutveckling. Detta skadar EU:s trovärdighet och i förlängningen EU:s inflytande i världen.
Maria Leissner, demokratiambassadör inom utvecklingspolitiken
Birgitta Ohlsson (FP), EU-minister
Olle Schmidt (FP), Europaparlamentariker
onsdag, oktober 13, 2010
EU främjar regional utveckling
Svar till Elakingen 7/10.
Precis som Sverige består av 289 kommuner som har olika förutsättningar består EU av 27 länder med olika förutsättningar och levnadsnivåer. I Sverige använder vi oss av fördelningspolitik där delar av den statliga skat- ten fördelas som statsbi- drag till kommuner och landsting. Skatteintäkterna i den egna kommunen avgör hur högt statsbidraget blir. Ju högre arbetslöshet i kommunen – desto mer statsbidrag.
Inom EU som union finns också tankar om att fördela pengar till de regioner som behöver det. De stora strukturfondsprogrammen som bland andra Halland söker pengar ur främjar regional utveckling och bidrar till att de personer som har det allra svårast på arbetsmarknaden ska få arbete eller sysselsättning (det senaste lokala exemplet heter Clavis, samarbete mellan Halmstads kommun, Region Halland och Socialfonden).
Det är ett mer komplicerat sätt att fördela skattemedel då det var femte år skapas nya mål och riktlinjer för strukturfonderna och dessutom ska äskanden göras i form av projektansökningar från de deltagande aktörerna där syftet med projektet blir tydligt, men det står klart att EU inom sin organisation fördelar pengar så att alla regioner i EU kan utvecklas.
Att kalla detta för propaganda är oförskämt. EU är en politisk organisation där de folkvalda politikerna på alla sätt försöker skapa välstånd och rättvisa genom fördelningspolitik och lagar som skyddar individers rättigheteter. På så sätt binder vi samman våra länder med varandra och upprätthåller fred i Europa, vilken måste ses som den allra mest basala uppgiften för EU.
Fatima Svanå (FP), regionpolitiker
Precis som Sverige består av 289 kommuner som har olika förutsättningar består EU av 27 länder med olika förutsättningar och levnadsnivåer. I Sverige använder vi oss av fördelningspolitik där delar av den statliga skat- ten fördelas som statsbi- drag till kommuner och landsting. Skatteintäkterna i den egna kommunen avgör hur högt statsbidraget blir. Ju högre arbetslöshet i kommunen – desto mer statsbidrag.
Inom EU som union finns också tankar om att fördela pengar till de regioner som behöver det. De stora strukturfondsprogrammen som bland andra Halland söker pengar ur främjar regional utveckling och bidrar till att de personer som har det allra svårast på arbetsmarknaden ska få arbete eller sysselsättning (det senaste lokala exemplet heter Clavis, samarbete mellan Halmstads kommun, Region Halland och Socialfonden).
Det är ett mer komplicerat sätt att fördela skattemedel då det var femte år skapas nya mål och riktlinjer för strukturfonderna och dessutom ska äskanden göras i form av projektansökningar från de deltagande aktörerna där syftet med projektet blir tydligt, men det står klart att EU inom sin organisation fördelar pengar så att alla regioner i EU kan utvecklas.
Att kalla detta för propaganda är oförskämt. EU är en politisk organisation där de folkvalda politikerna på alla sätt försöker skapa välstånd och rättvisa genom fördelningspolitik och lagar som skyddar individers rättigheteter. På så sätt binder vi samman våra länder med varandra och upprätthåller fred i Europa, vilken måste ses som den allra mest basala uppgiften för EU.
Fatima Svanå (FP), regionpolitiker
tisdag, oktober 12, 2010
Blågrönt styre i Halmstad
Alliansen och Miljöpartiet kommer att samverka under kommande mandatperiod.
Tillsammans har man 37 mandat och det krävs 36 för majoritet.
Läs artikel i HP
Tillsammans har man 37 mandat och det krävs 36 för majoritet.
Läs artikel i HP
Besked 11.30: Så ska Halmstad styras
Allianspartierna och Miljöpartiet har bjudit in till presskonferens för att berätta hur Halmstad ska styras de kommande fyra åren. Läs mer
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)