Svar till Aida Hadzialic och Fredrik Luhanka, HP 8 september.
Socialdemokraterna Hadzialic och Luhanka påstår att utbildningsminister Björklund (fp) ljuger om skolan och att den svenska skolan hamnar i topp vad gäller låg skadegörelse. Vidare skriver de att de tänker använda sanningen som utgångspunkt.
För alla läsare som vill veta sanningen rekommenderar jag att läsa skolverkets pressmeddelande 13/12 2004. Där står att Sverige hör till de länder där skadegörelse är förhållandevis vanligt förekommande enligt skolledarna. Av samma pressmeddelande framgår att Sverige är sämst i klassen av 20 jämförda länder när det gäller sen ankomst, skolk och svordomar. På en punkt håller jag med er. Ni skriver att det är inte rätt att smutskasta för att vinna politiska poäng. Börja leva som ni lär.
TOMMY LUNDKVIST (FP)
torsdag, september 25, 2008
onsdag, september 17, 2008
Massvis av belägg för påståendena
Kommentar till Rebecka Kvints artikel, HP 5 september.
HP:s reporter påstår i en artikel att ”avslöjandet om utbildningsminister Björklunds obefintliga belägg för sina påståenden om den svenska skolan har fått fart på skoldebatten”. Kvint har dock fel i sakfrågan. Björklund har massvis av belägg för sina påståenden. Det är bara att läsa skolverkets hemsida. I en enkät till rektorer (Timss 2003) placerade sig Sverige allra sämst av tjugo länder när det gäller skolk, sen ankomst och störningar i klassrummet. I skolverkets undersökning 2003 ansåg 49 procent av lärarna och 66 procent av eleverna att de upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. I skolverkets undersökning 2004 ansåg mer än varannan 10–12 åring att de saknar arbetsro i skolan. I en annan undersökning (Timss 2003) hade Sverige den största nedgången i matematik och naturvetenskap mellan 1995 och 2003 av alla jämförbara länder. Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995.
Att Björklund ensidigt skulle tro att betyg och struktur är det enda som krävs för en bra skola är verkligen trångsynt! Björklund och folkpartiet hävdar att läraren är den främsta resursen i klassrummet/undervisningen och att vi därför måste uppvärdera lärarens roll, utbildning och status. Björklund har också många gånger understrukit att det är mycket som fungerar bra i skolan och att vi har en engagerad och hängiven lärarkår. Vi i folkpartiet anser att skolan är så viktig för vårt samhälle att vi är beredda att göra det som krävs för att eleverna ska få en bra utbildning, bli engagerade medborgare samt utveckla en god självtillit. Betyg och nationella prov behövs som verktyg och är endast en del i den stora helheten.
FATIMA SVANÅ (FP),
ordförande i Region Hallands skolutskott
Suzanne Åkerlund (fp),
ledamot i barn- och ungdomsnämnden Halmstad
Tommy Lundkvist,
ledamot i styrelsen fp Halmstad
HP:s reporter påstår i en artikel att ”avslöjandet om utbildningsminister Björklunds obefintliga belägg för sina påståenden om den svenska skolan har fått fart på skoldebatten”. Kvint har dock fel i sakfrågan. Björklund har massvis av belägg för sina påståenden. Det är bara att läsa skolverkets hemsida. I en enkät till rektorer (Timss 2003) placerade sig Sverige allra sämst av tjugo länder när det gäller skolk, sen ankomst och störningar i klassrummet. I skolverkets undersökning 2003 ansåg 49 procent av lärarna och 66 procent av eleverna att de upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. I skolverkets undersökning 2004 ansåg mer än varannan 10–12 åring att de saknar arbetsro i skolan. I en annan undersökning (Timss 2003) hade Sverige den största nedgången i matematik och naturvetenskap mellan 1995 och 2003 av alla jämförbara länder. Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995.
Att Björklund ensidigt skulle tro att betyg och struktur är det enda som krävs för en bra skola är verkligen trångsynt! Björklund och folkpartiet hävdar att läraren är den främsta resursen i klassrummet/undervisningen och att vi därför måste uppvärdera lärarens roll, utbildning och status. Björklund har också många gånger understrukit att det är mycket som fungerar bra i skolan och att vi har en engagerad och hängiven lärarkår. Vi i folkpartiet anser att skolan är så viktig för vårt samhälle att vi är beredda att göra det som krävs för att eleverna ska få en bra utbildning, bli engagerade medborgare samt utveckla en god självtillit. Betyg och nationella prov behövs som verktyg och är endast en del i den stora helheten.
FATIMA SVANÅ (FP),
ordförande i Region Hallands skolutskott
Suzanne Åkerlund (fp),
ledamot i barn- och ungdomsnämnden Halmstad
Tommy Lundkvist,
ledamot i styrelsen fp Halmstad
Ett lyft för länets företag
Steg för steg förbättras villkoren för Sveriges alla företagare. Det blir billigare att anställa arbetskraft. Företagskatterna blir konkurrenskraftiga. Fler får chansen att driva företag i sjukvården och omvårdnadssektorerna. Vi gör det enklare och mindre byråkratiskt att driva företag.
Alliansregeringens budgetförslag innebär att det nu satsas 16 miljarder kronor på företagande, regelförenklingar och konkurrens. Inför valet lovade alliansen att sänka arbetsgivaravgifterna.
De sänks nu med en procentenhet. Särskilt stor blir sänkningen för anställda ungdomar upp till 25 år.
Inför valet lovade alliansen att stärka företagens konkurrenskraft.
Nu sänks bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent.
Vi lovade att minska regelbördan för företagare. Nu genomförs ett antal förenklingar för företagarna.
Vi reformerar 3:12 reglerna så att fler företagare kan ta ut en rimlig lön för sitt hårda slit.
Vi lovade att bryta upp de offentliga monopolen. Nu öppnar vi för mångfald, konkurrens och valfrihet i den offentliga sektorn.
Tack vare alliansen förbättras nu villkoren för c:a 9 000 aktiebolag och många fler enskilda firmor i vårt län.
Goda villkor för näringslivet tryggar jobben och utvecklar välfärden i länet.
BERTIL NILSSON (FP),
kommunråd i Halmstad
Alliansregeringens budgetförslag innebär att det nu satsas 16 miljarder kronor på företagande, regelförenklingar och konkurrens. Inför valet lovade alliansen att sänka arbetsgivaravgifterna.
De sänks nu med en procentenhet. Särskilt stor blir sänkningen för anställda ungdomar upp till 25 år.
Inför valet lovade alliansen att stärka företagens konkurrenskraft.
Nu sänks bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent.
Vi lovade att minska regelbördan för företagare. Nu genomförs ett antal förenklingar för företagarna.
Vi reformerar 3:12 reglerna så att fler företagare kan ta ut en rimlig lön för sitt hårda slit.
Vi lovade att bryta upp de offentliga monopolen. Nu öppnar vi för mångfald, konkurrens och valfrihet i den offentliga sektorn.
Tack vare alliansen förbättras nu villkoren för c:a 9 000 aktiebolag och många fler enskilda firmor i vårt län.
Goda villkor för näringslivet tryggar jobben och utvecklar välfärden i länet.
BERTIL NILSSON (FP),
kommunråd i Halmstad
torsdag, september 11, 2008
Bertil Nilsson (fp): ”De skitar ner politiken”
Åsikterna om och effekterna av Vårstads avhopp varierar bland de stora och etablerade partierna.
Artikel i HP
Artikel i HP
onsdag, september 10, 2008
Vårstad lämnar Sverigedemokraterna
Arkivbild: ROGER LARSSON
HALMSTAD
Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Vårstad meddelade under tisdagkvällen att han lämnar Sverigedemokraterna. Men han behåller sina politiska förtroendeuppdrag.
Läs artikel i HP
Halmstad är en attraktiv stad
Efter att i två år haft förmånen att tillhöra kommunfullmäktige i Halmstad känns det viktigt att konstatera att Halmstad är en attraktiv stad att bo i, bland annat mot bakgrund av min tid i Göteborgs dåvarande stadsfullmäktige för nästan 40 år sedan.
Skolan fungerar i allt väsentligt väl. Stämningen är god och de flesta eleverna verkar nöjda. Skolan kan visserligen förefalla litet stökigare och mindre disciplinerad idag men samtidigt är eleverna frimodigare. Kanske bör vi ta till oss möjligheten att återinföra betyg/omdömen i ordning/uppförande.
Förskolan är utbyggd och fungerar väl för de flesta barn även om personaltätheten skulle behöva öka. Jag minns, att för 40 år sedan ansågs min motion i Göteborg om byggande av nya barndaghem som något nästan revolutionärt.
Hemtjänsten fungerar också bra och brukarna – de äldre – verkar glada över den flexibla service som hemtjänsten tillhandahåller.
Halmstad har också ett rikt utbud av kultur- och fritidsverksamheter, främst sommartid. Tillgängligheten kan dock på en del håll göras bättre och fler aktiviteter behövs vintertid. .
Halmstad är alltså en bra stad att leva i – för de flesta.
Dock inte för dem, som hamnat utanför samhällets skyddsnät och lever under svåra och utsatta förhållanden. Det handlar till exempel om vissa ensamstående, hemlösa och missbrukare. Och även om de flesta pensionärer har det mycket bättre idag än för 30 år sedan, finns en liten grupp äldre utan ATP som lever under knappa omständigheter.
En LO-rapport i våras bekräftade också detta: skillnaderna i samhället har i vissa avseenden ökat. Det gäller även i Halmstad, om än i mindre grad än i storstäderna.
Skillnaderna i levnadsvillkor följer andra mönster nu än på 1960- och 70-talen. Förr handlade det om skillnader i inkomst, bostadsförhållanden, tillgång till dagis. Idag handlar det om arbete kontra utanförskap.
Två år med alliansregeringen har betytt, att fler fått arbete och kommit ifrån utanförskapet, men inte alla. För personer med långvarigt utanförskap ofta kombinerat med missbruk av något slag är inte tillgången till arbete någon lösning. Just dessa personer är också särskilt svåra att nå inom ramen för den kommunala omsorgen. Här behövs nya vägar för att alla skall omfattas av trygghet och god omvårdnad.
Samtidigt som vi kan vara stolta över situationen i vår stad, måste vi vara medvetna om luckorna i välfärden och söka efter metoder att täcka igen luckorna och bryta utanförskapet.
För en socialliberal kan det aldrig vara nog att de flesta lever väl - alla skall få chansen och ha rätt att leva med rimlig levnadsstandard.
BJÖRN MOLIN (FP)
Kommunfullmäktigeledamot i Halmstad och före detta landshövding i Halland.
Skolan fungerar i allt väsentligt väl. Stämningen är god och de flesta eleverna verkar nöjda. Skolan kan visserligen förefalla litet stökigare och mindre disciplinerad idag men samtidigt är eleverna frimodigare. Kanske bör vi ta till oss möjligheten att återinföra betyg/omdömen i ordning/uppförande.
Förskolan är utbyggd och fungerar väl för de flesta barn även om personaltätheten skulle behöva öka. Jag minns, att för 40 år sedan ansågs min motion i Göteborg om byggande av nya barndaghem som något nästan revolutionärt.
Hemtjänsten fungerar också bra och brukarna – de äldre – verkar glada över den flexibla service som hemtjänsten tillhandahåller.
Halmstad har också ett rikt utbud av kultur- och fritidsverksamheter, främst sommartid. Tillgängligheten kan dock på en del håll göras bättre och fler aktiviteter behövs vintertid. .
Halmstad är alltså en bra stad att leva i – för de flesta.
Dock inte för dem, som hamnat utanför samhällets skyddsnät och lever under svåra och utsatta förhållanden. Det handlar till exempel om vissa ensamstående, hemlösa och missbrukare. Och även om de flesta pensionärer har det mycket bättre idag än för 30 år sedan, finns en liten grupp äldre utan ATP som lever under knappa omständigheter.
En LO-rapport i våras bekräftade också detta: skillnaderna i samhället har i vissa avseenden ökat. Det gäller även i Halmstad, om än i mindre grad än i storstäderna.
Skillnaderna i levnadsvillkor följer andra mönster nu än på 1960- och 70-talen. Förr handlade det om skillnader i inkomst, bostadsförhållanden, tillgång till dagis. Idag handlar det om arbete kontra utanförskap.
Två år med alliansregeringen har betytt, att fler fått arbete och kommit ifrån utanförskapet, men inte alla. För personer med långvarigt utanförskap ofta kombinerat med missbruk av något slag är inte tillgången till arbete någon lösning. Just dessa personer är också särskilt svåra att nå inom ramen för den kommunala omsorgen. Här behövs nya vägar för att alla skall omfattas av trygghet och god omvårdnad.
Samtidigt som vi kan vara stolta över situationen i vår stad, måste vi vara medvetna om luckorna i välfärden och söka efter metoder att täcka igen luckorna och bryta utanförskapet.
För en socialliberal kan det aldrig vara nog att de flesta lever väl - alla skall få chansen och ha rätt att leva med rimlig levnadsstandard.
BJÖRN MOLIN (FP)
Kommunfullmäktigeledamot i Halmstad och före detta landshövding i Halland.
måndag, september 01, 2008
Bertil Nilsson (fp) lämnar den politiska hetluften
Bild: EMMA GUSTAFSSON
Folkpartiledaren i Halmstad, Bertil Nilsson, lämnar den politiska hetluften. Redan i dag aviserar Nilsson att han om två år inte ställer upp för en ny period som kommunråd.
Läs artikel i HP
Partipiskan viner!
Sverigedemokrater riskerar slängas ut.
Styrelse kräver att Vårstad och Malmström slutar strida internt
Skärper inte Sverigedemokraternas två ledamöter i Halmstad till sig riskerar de att slängas ur partiet. I går eftermiddag diskuterades distriktsstyrelsen syd de interna strider och motsättningar som under en längre tid rasat mellan Andreas Vårstad och Gunnar Malmström.
Läs artikel i HP
Styrelse kräver att Vårstad och Malmström slutar strida internt
Skärper inte Sverigedemokraternas två ledamöter i Halmstad till sig riskerar de att slängas ur partiet. I går eftermiddag diskuterades distriktsstyrelsen syd de interna strider och motsättningar som under en längre tid rasat mellan Andreas Vårstad och Gunnar Malmström.
Läs artikel i HP
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)