”Höj underhållsstödet och få höjda underhållsbidrag”

DEBATT. Antalet barnhushåll med låg ekonomisk standard har ökat från 2006 till 2011, mest för ensamstående med barn. Den ekonomiska familjepolitiken senast genom höjningen den 1 januari 2012 av bostadsbidragen är inte tillräckligt.
Det är nu dags att rikta blickarna mot underhållsstödet. Detta, som tidigare kallades bidragsförskott, fastställdes 1997 till 1 173 kr per barn och månad. 2006 höjdes beloppet till 1 273 kr. En indexering av detta belopp skulle innebära 1 422 kr. Underhålls­stödet har alltså minskats under flera år.

Underhållsstöd var från början avsett att hjälpa en ensamstående förälder när den andra föräldern inte frivilligt fullgjorde sin underhålls­skyldighet. Den underhållsskyldige får sedan betala tillbaka detta till Försäkringskassan. Då görs en bedömning av den underhållsskyldiges ekonomi, och i ganska många fall blir det ett lägre belopp att betala. Mellanskillnaden blir på så vis ett statligt bidrag. Ungefär hälften av alla utgivna underhållsstöd återbetalas.

När föräldrar separerar och barnet bor hos en av dem ska den andre föräldern utge underhållsbidrag. Detta ska fastställas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.

Underhållsstödet har under senare år – utan att detta alls varit avsett – kommit att bli en norm för underhållsbidragets storlek och används i många fall där frågan om underhållsstöd över huvud taget inte är aktuell.

Nuvarande belopp om 1 273 kr är därför i många fall alldeles för lågt i förhållande till kostnaderna för barnet och den bidragsskyldiges inkomster. Att det blivit så kan nog förklaras med att den underhålls­berättigade föräldern annars tvingas gå till domstol för att få fastställt ett högre underhållsbidrag. Detta varken kan eller vill föräldern göra, ofta motiverat av att det för barnets skull behövs en bra relation mellan föräldrarna.

På kort sikt kan staten öka den ekonomiska standarden för ensamstående med barn – eller med andra ord bekämpa barnfattigdomen – genom att höja underhållsstödet. Detta skulle medföra ökade statsutgifter men förmodligen starkt begränsade på grund av det förhållandet att Försäkringskassan skulle få tillbaka merparten av denna höjning.

Dessutom skulle det medföra den synnerligen positiva effekten att den generella nivån på underhållsbidrag, som avtalas helt utanför Försäkringskassan, lyfts upp till minst samma belopp. Ett sådant förslag att förbättra barnfamiljers ekonomi vill jag se genomfört redan i nästa års budget.

Jan Ertsborn (FP), vice ordförande civilutskottet, riksdagsledamot Halland

Arbetsmarknadsförslag

Sverige utsätts för tuffare konkurrens. Vi måste öka beredskapen till omställning och rörlighet på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen bör bli allmän och obligatorisk. Arbetsrätten bör i samband med detta moderniseras och liberaliseras. Avgiftskonstruktionen behöver ses över och taket höjas.

Folkpartiet presenterar förslag på reformer för en ny arbetsmarknadsmodell:

1. Modernisera och liberalisera arbetsrätten
I dag är anställningstid utgångspunkten vid uppsägningar. Vid en uppsägningssituation bör arbetsgivaren istället kunna låta kompetensen hos varje enskild medarbetare i större utsträckning avgöra vilka som ska få stanna på företaget.

2. Arbetslöshetsförsäkringen ska omfatta alla som arbetar
Drygt en miljon svenska löntagare står i dag utan en inkomstrelaterad försäkring vid arbetslöshet. Om någon av dessa trots allt blir arbetslös står det offentliga ändå för ett yttersta försörjningsansvar. Därför bör arbetslöshetsförsäkringen, liksom sjukförsäkringen, vara allmän och obligatorisk.

3. Staten bör sköta arbetslöshetsförsäkringen
Dagens frivilliga a-kassor hanteras av fackföreningarna. Om en allmän försäkring införs är det ändamålsenligt att försäkringen, som sjukförsäkringen, övergår till att administreras av en statlig myndighet.

4. Mer enhetliga avgifter till arbetslöshetsförsäkringen
Erfarenheten hittills ger svagt stöd för att de starkt differentierade avgifterna till a-kassan har haft den inverkan på lönebildningen som förutsågs när reformen genomfördes. Därför behöver konstruktionen ses över och mer enhetliga avgifter införas.

5. Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen
Folkpartiet vill även att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs. Under den första tiden av arbetslöshet ska ersättningsnivån vara högre för att med tiden trappas av.

6. Folkpartiets förslag är ett paket som hänger ihop och bör genomföras som en helhet.
Det finns partier som föreslår sänkta avgifter och höjda tak i a-kassan, men som inte är beredda att göra arbetsrätten mer flexibel. Sådana lösningar bör avvisas. Att enbart genomföra ökade förmåner i a-kassan utan att samtidigt modernisera och liberalisera arbetsrätten skulle minska incitamenten till omställning och sannolikt öka risken för arbetslöshet.


Kontakt
Elin Boberg
Pressekreterare hos Jan Björklund
0702-06 99 09, elin.boberg@education.ministry.se

Folkpartiets pressjour
0708-54 90 20